Skogen i Finland växer som aldrig förr.

11.03.2018 kl. 08:57
Fast vi ökar virkesuttaget de kommande åren så kommer den årliga tillväxten att vara ungefär en femtedel större an avverkningarna.

Kolbindningen i våra ekonomiskogar är stor och samma skogsskifte kan användas för virkesproduktion, bär- och svampplockning, jakt och friluftsliv. Nya principer för skogsskötsel har medfört att mängden dödved, som är viktig för den biologiska diversiteten, är betydligt större än nu än vad den varit under de senaste hundra åren. Finland har den högsta andel strängt skyddad skog i hela EU, 12 procent av vår skogsareal. Vårt utgångsläge för hållbar virkesproduktion och stor biologisk mångfald i våra skogar är alltså mycket bra. 

En av tyngdpunkterna för naturskyddsorganisationerna under innevarande år kommer att vara skogen och skogsbruket. Att just detta ligger i fokus nu har att göra med att det går bra för skogsindustrin och att naturskyddarnas ihärdiga försök att stoppa en ökad användning av skog via EU:s regelverk gick i stöpet. Riksdagsvalet som hålls senast efter ett drygt år påverkar givetvis också valet av tidpunkt. Gröna förbundet följer helt enligt gammalt mönster upp organisationernas strävande. Senaste veckoslut godkände de grönas partifullmäktige ett nytt naturskyddsprogram där det viktigaste fokusområdet är naturens mångfald. I programmet föreslås bland annat förbud för förnyelseavverkningar på torvmarker och tillståndsplikt för iståndsättningsdikning, som i programmet betraktas som miljöskadlig verksamhet.  Man eftersträvar också en översyn av den nyligen reviderade skogslagen där målsättningen verkar vara att helt komma bort från förnyelseavverkningar till förmån för den dyra och ofta ineffektiva plockhuggningsmetoden.

Att miljöskyddsorganisationerna helt bortser från ekonomiska och sociala konsekvenser när de gör kampanjer är vi vana med. Att ett parti som har betydande möjligheter att bära regeringsansvar efter nästa riksdagsval gör likadant är bekymmersamt. Med egen erfarenhet av flera regeringsförhandlingar så vet jag att krav kan drivas igenom trots att de egentligen stöds bara av en liten minoritet av riksdagen. Exempel på detta är de oerhört drastiska nedskärningar i Finlands biståndspolitik som nu genomförts och som egentligen stöddes bara av Sannfinländarna innan regeringsbildningen. Det norska regeringsprogrammets krav på att avsluta pälsnäringen är ett likadant exempel.

 Det finns alltså anledning att ta Gröna förbundets naturskyddsprogram på allvar. Det får inte gå så att skogsnäringen som är en av de absolut viktigaste näringar som vår välfärd bygger på offras på gröna idealisters skyddsaltare. Idag så sker förnyelseavverkningar på mindre än en procent av vår skogsareal per år. Forskningen, skogsindustrin och skogsägarna söker hela tiden nya metoder för att bättre beakta mångfalden i våra skogar. Ett exempel är de så kallade högstubbarna där en del trädstammar kapas på cirka fem meters höjd och lämnas i skogen som borträd för många sällsynta insekter och svampar. Vi löser inte framtidens utmaningar med förbud. Det vi behöver är kunskap och samarbete!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, responsdebatt

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
29.03.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om redogörelsen för den inre säkerheten

Gruppanförandet hölls av ledamot Mikko Ollikainen
16.03.2022 kl. 15:00

Statsrådets bostadspolitiska redogörelse

Gruppanförande hållet av rikdagsledamot Mikko Ollikainen.
02.03.2022 kl. 16:06

Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget 23.2.2022

Gruppanförandet hållet av ledamot Eva Biaudet.
23.02.2022 kl. 15:00

Svar på interpellation om bränsle- och energipriserna 22.2.2022

Gruppanförandet hölls av ledamot Sandra Bergqvist
22.02.2022 kl. 14:56

Statsministerns upplysning - Översikt över det utrikes- och säkerhetspolitiska läget 22.2.2022

Ledamot Anders Adlercreutz höll gruppanförandet.
22.02.2022 kl. 14:11

Människorättspolitiska redogörelsen

Gruppanförandet hölls av ledamot Biaudet
16.02.2022 kl. 15:41