Skogen i Finland växer som aldrig förr.

11.03.2018 kl. 08:57
Fast vi ökar virkesuttaget de kommande åren så kommer den årliga tillväxten att vara ungefär en femtedel större an avverkningarna.

Kolbindningen i våra ekonomiskogar är stor och samma skogsskifte kan användas för virkesproduktion, bär- och svampplockning, jakt och friluftsliv. Nya principer för skogsskötsel har medfört att mängden dödved, som är viktig för den biologiska diversiteten, är betydligt större än nu än vad den varit under de senaste hundra åren. Finland har den högsta andel strängt skyddad skog i hela EU, 12 procent av vår skogsareal. Vårt utgångsläge för hållbar virkesproduktion och stor biologisk mångfald i våra skogar är alltså mycket bra. 

En av tyngdpunkterna för naturskyddsorganisationerna under innevarande år kommer att vara skogen och skogsbruket. Att just detta ligger i fokus nu har att göra med att det går bra för skogsindustrin och att naturskyddarnas ihärdiga försök att stoppa en ökad användning av skog via EU:s regelverk gick i stöpet. Riksdagsvalet som hålls senast efter ett drygt år påverkar givetvis också valet av tidpunkt. Gröna förbundet följer helt enligt gammalt mönster upp organisationernas strävande. Senaste veckoslut godkände de grönas partifullmäktige ett nytt naturskyddsprogram där det viktigaste fokusområdet är naturens mångfald. I programmet föreslås bland annat förbud för förnyelseavverkningar på torvmarker och tillståndsplikt för iståndsättningsdikning, som i programmet betraktas som miljöskadlig verksamhet.  Man eftersträvar också en översyn av den nyligen reviderade skogslagen där målsättningen verkar vara att helt komma bort från förnyelseavverkningar till förmån för den dyra och ofta ineffektiva plockhuggningsmetoden.

Att miljöskyddsorganisationerna helt bortser från ekonomiska och sociala konsekvenser när de gör kampanjer är vi vana med. Att ett parti som har betydande möjligheter att bära regeringsansvar efter nästa riksdagsval gör likadant är bekymmersamt. Med egen erfarenhet av flera regeringsförhandlingar så vet jag att krav kan drivas igenom trots att de egentligen stöds bara av en liten minoritet av riksdagen. Exempel på detta är de oerhört drastiska nedskärningar i Finlands biståndspolitik som nu genomförts och som egentligen stöddes bara av Sannfinländarna innan regeringsbildningen. Det norska regeringsprogrammets krav på att avsluta pälsnäringen är ett likadant exempel.

 Det finns alltså anledning att ta Gröna förbundets naturskyddsprogram på allvar. Det får inte gå så att skogsnäringen som är en av de absolut viktigaste näringar som vår välfärd bygger på offras på gröna idealisters skyddsaltare. Idag så sker förnyelseavverkningar på mindre än en procent av vår skogsareal per år. Forskningen, skogsindustrin och skogsägarna söker hela tiden nya metoder för att bättre beakta mångfalden i våra skogar. Ett exempel är de så kallade högstubbarna där en del trädstammar kapas på cirka fem meters höjd och lämnas i skogen som borträd för många sällsynta insekter och svampar. Vi löser inte framtidens utmaningar med förbud. Det vi behöver är kunskap och samarbete!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30