Skogen i Finland växer som aldrig förr.

11.03.2018 kl. 08:57
Fast vi ökar virkesuttaget de kommande åren så kommer den årliga tillväxten att vara ungefär en femtedel större an avverkningarna.

Kolbindningen i våra ekonomiskogar är stor och samma skogsskifte kan användas för virkesproduktion, bär- och svampplockning, jakt och friluftsliv. Nya principer för skogsskötsel har medfört att mängden dödved, som är viktig för den biologiska diversiteten, är betydligt större än nu än vad den varit under de senaste hundra åren. Finland har den högsta andel strängt skyddad skog i hela EU, 12 procent av vår skogsareal. Vårt utgångsläge för hållbar virkesproduktion och stor biologisk mångfald i våra skogar är alltså mycket bra. 

En av tyngdpunkterna för naturskyddsorganisationerna under innevarande år kommer att vara skogen och skogsbruket. Att just detta ligger i fokus nu har att göra med att det går bra för skogsindustrin och att naturskyddarnas ihärdiga försök att stoppa en ökad användning av skog via EU:s regelverk gick i stöpet. Riksdagsvalet som hålls senast efter ett drygt år påverkar givetvis också valet av tidpunkt. Gröna förbundet följer helt enligt gammalt mönster upp organisationernas strävande. Senaste veckoslut godkände de grönas partifullmäktige ett nytt naturskyddsprogram där det viktigaste fokusområdet är naturens mångfald. I programmet föreslås bland annat förbud för förnyelseavverkningar på torvmarker och tillståndsplikt för iståndsättningsdikning, som i programmet betraktas som miljöskadlig verksamhet.  Man eftersträvar också en översyn av den nyligen reviderade skogslagen där målsättningen verkar vara att helt komma bort från förnyelseavverkningar till förmån för den dyra och ofta ineffektiva plockhuggningsmetoden.

Att miljöskyddsorganisationerna helt bortser från ekonomiska och sociala konsekvenser när de gör kampanjer är vi vana med. Att ett parti som har betydande möjligheter att bära regeringsansvar efter nästa riksdagsval gör likadant är bekymmersamt. Med egen erfarenhet av flera regeringsförhandlingar så vet jag att krav kan drivas igenom trots att de egentligen stöds bara av en liten minoritet av riksdagen. Exempel på detta är de oerhört drastiska nedskärningar i Finlands biståndspolitik som nu genomförts och som egentligen stöddes bara av Sannfinländarna innan regeringsbildningen. Det norska regeringsprogrammets krav på att avsluta pälsnäringen är ett likadant exempel.

 Det finns alltså anledning att ta Gröna förbundets naturskyddsprogram på allvar. Det får inte gå så att skogsnäringen som är en av de absolut viktigaste näringar som vår välfärd bygger på offras på gröna idealisters skyddsaltare. Idag så sker förnyelseavverkningar på mindre än en procent av vår skogsareal per år. Forskningen, skogsindustrin och skogsägarna söker hela tiden nya metoder för att bättre beakta mångfalden i våra skogar. Ett exempel är de så kallade högstubbarna där en del trädstammar kapas på cirka fem meters höjd och lämnas i skogen som borträd för många sällsynta insekter och svampar. Vi löser inte framtidens utmaningar med förbud. Det vi behöver är kunskap och samarbete!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00