Våld i närrelationer ska förebyggas på alla nivåer

08.03.2018 kl. 09:38
Våld i hemmen ansågs länge vara en privat angelägenhet. Mycket har gjorts för att förebygga den här typen av våld, men mycket arbete kvarstår ännu. Tyvärr är våld mot kvinnor i närrelationer eller s.k. familjevåld fortfarande verklighet för allt för många kvinnor världen över, inklusive Finland.

EU:s grundrättighetsbyrå visar nämligen att över 30 % av kvinnorna i Finland upplevt våld från sin partner. Våld mot män har också ökat under 2000-talet, men en överväldigande majoritet (86 %) av alla offer är kvinnor.

 

Våldet har också betydande ekonomiska konsekvenser. Enligt forskning från EU:s jämställdhetsinstitution EIGE, uppskattas kostnaderna för samhället som förorsakas av våld mot kvinnor för Finlands del vara en miljard euro. Satsningar på service för att lindra skadorna för offren och på att bryta våldsspiralen skulle utgöra endast 3 % av kostnaderna som förorsakas av våldet i parrelationer bedömer EIGE.

 

Den s.k. Istanbulkonventionen är det första juridiskt bindande europeiska instrumentet som förpliktigar stater att vidta åtgärder för att skydda kvinnor och flickor från våld, hjälpa offren och bestraffa förövaren. Kultur, religion, tradition eller så kallad heder kan aldrig enligt konventionen betraktas som ett rättfärdigande av våld. 

 

Från och med början av 2015 har staten ansvaret för finansieringen av Finlands drygt 20 skyddshem. Det betyder att staten har ansvar för att de platser som finns runtom i landet har en tillräcklig och långsiktig finansiering. Finland har tyvärr för få platser i förhållande till behovet.  Vi behöver en nationell, långsiktig plan för utvecklandet av skyddshemsverksamheten.

 

Det är också viktigt är att olika personalgrupper kan identifiera familjevåld. Vi behöver utbilda personal inom kommuner och andra instanser att hjälpa personer i olika åldrar och livssituation som drabbas av våld i hemmen. Kunnandet och servicen borde utvecklas på många håll i landet. De planerade landskapen är centrala aktörer i det förebyggandet arbetet i framtiden.

 

Att förebygga våld mot kvinnor och familjevåld är en fråga också för männen. För att åstadkomma en förändring krävs det att även män förbinder sig att arbeta för jämställdhet och mot våld mot kvinnor. Attitydförändringar behövs. Likaså behövs konkreta satsningar på förebyggande åtgärder på alla nivåer i samhället för att kunna stoppa våldet mot kvinnor.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00