Moderskapslagen förbättrar barnens ställning

28.02.2018 kl. 10:16

Den nya moderskapslagen godkändes i riksdagen i dag med klar majoritet med rösterna 122–42. Lagen gör det möjligt för kvinnopar som skaffat barn genom fertilitetsvård att båda bli juridiska mammor redan från födseln. Det gäller kvinnliga par som skaffar ett gemensamt barn genom fertilitetsvård med hjälp av en donerad anonym könscell.

− Äntligen har vi en ny moderskapslag. Det är barnen och familjens trygghet som är i fokus i den nya lagstiftningen. Ur samhällets synvinkel är det mycket odramatiskt, men lagen kommer märkbart att förbättra barnets ställning, rättigheter och trygghet i en familj med två mammor, säger riksdagsledamot Eva Biaudet.

− Lagutskottet har behandlat ärendet grundligt och godkände lagen utan omröstning. Det visar hur självklart det var för oss att trygga barnets rättigheter till sina två föräldrar även i familjer med två mammor, säger Biaudet.

− Jag är glad över att vi idag kan förbättra lagstiftningen för även andra familjekonstellationer än den traditionella kärnfamiljen och att lagen får ett brett stöd över partigränserna. Sådan vilja saknades för mindre än tre år sedan då Kristdemokraterna hindrade regeringen från att avge en proposition om detta. Men i och med att medborgarinitiativet kunde använda sig av den långt gångna beredningen var det lätt att godkänna medborgarinitiativet med endast tekniska preciseringar.

Möjligheten att vid fertilitetsvården använda könsceller som inte är anonyma uteslöts nu för kvinnoparen, men lagutskottet uppmanar Justitieministeriet att utreda även den möjligheten också i framtiden. Då skulle paret från början välja och bestämma att de önskar en donator som även förutom biologiskt faderskap vill bli juridisk och faktiskt pappa. I fall kvinnoparet skulle välja detta mer traditionella alternativ skulle barnet endast ha två juridiska föräldrar.

− Det är viktigt att se att även många som inte har förespråkat den så kallade jämlika äktenskapslagstiftningen, nu kunde understöda moderskapslagen. Det visar att lagstiftaren har sett barnet och satt barnets bästa främst, säger Biaudet.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15