Moderskapslagen förbättrar barnens ställning

28.02.2018 kl. 10:16

Den nya moderskapslagen godkändes i riksdagen i dag med klar majoritet med rösterna 122–42. Lagen gör det möjligt för kvinnopar som skaffat barn genom fertilitetsvård att båda bli juridiska mammor redan från födseln. Det gäller kvinnliga par som skaffar ett gemensamt barn genom fertilitetsvård med hjälp av en donerad anonym könscell.

− Äntligen har vi en ny moderskapslag. Det är barnen och familjens trygghet som är i fokus i den nya lagstiftningen. Ur samhällets synvinkel är det mycket odramatiskt, men lagen kommer märkbart att förbättra barnets ställning, rättigheter och trygghet i en familj med två mammor, säger riksdagsledamot Eva Biaudet.

− Lagutskottet har behandlat ärendet grundligt och godkände lagen utan omröstning. Det visar hur självklart det var för oss att trygga barnets rättigheter till sina två föräldrar även i familjer med två mammor, säger Biaudet.

− Jag är glad över att vi idag kan förbättra lagstiftningen för även andra familjekonstellationer än den traditionella kärnfamiljen och att lagen får ett brett stöd över partigränserna. Sådan vilja saknades för mindre än tre år sedan då Kristdemokraterna hindrade regeringen från att avge en proposition om detta. Men i och med att medborgarinitiativet kunde använda sig av den långt gångna beredningen var det lätt att godkänna medborgarinitiativet med endast tekniska preciseringar.

Möjligheten att vid fertilitetsvården använda könsceller som inte är anonyma uteslöts nu för kvinnoparen, men lagutskottet uppmanar Justitieministeriet att utreda även den möjligheten också i framtiden. Då skulle paret från början välja och bestämma att de önskar en donator som även förutom biologiskt faderskap vill bli juridisk och faktiskt pappa. I fall kvinnoparet skulle välja detta mer traditionella alternativ skulle barnet endast ha två juridiska föräldrar.

− Det är viktigt att se att även många som inte har förespråkat den så kallade jämlika äktenskapslagstiftningen, nu kunde understöda moderskapslagen. Det visar att lagstiftaren har sett barnet och satt barnets bästa främst, säger Biaudet.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00