INTERPELLATIONSDEBATT OM UTBILDNINGEN 28.2.2018

28.02.2018 kl. 15:04
Gruppanförande, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen

Arvoisa puhemies, ärade talman

 

Vi står idag inför en av vårt lands verkliga ödesfrågor. Vi vet att den jämlika utbildningen står inför svårigheter. Problemen är kända. Vi behöver nu målmedvetna åtgärder för att upprätthålla jämlikheten inom utbildningen.

 

En kvalitativ småbarnspedagogik lägger grunden för ett livslångt lärande och för likvärdiga förutsättningar för barnen. Därför är det ansvarslöst att regeringen begränsar den subjektiva rätten till dagvård och ökar gruppstorlekarna. Det är fruktansvärt ansvarslöst. Regeringens lågvattenmärke med reformen av familjeledigheten gör bara saken värre.  Nästa regering måste absolut ta tag i familjeledigheten, då den nuvarande inte lyckas greppa frågan. SFP har föreslagit att i samband med reformen av familjeledigheten ska varje treåring ges rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag.

 

Jämlikheten inom den grundläggande utbildningen garanteras med hjälp av principen om närskola, en individcentrerad inlärning, gruppstorlekar som beaktar gruppens sammansättning och tillgången till god elevvård. Andra hörnstenar för jämlik utbildning är  fungerande samarbete mellan hem och skola, flexibla undervisningsarrangemang, fungerande stöd- och specialundervisning samt mångprofessionellt samarbete mellan skolor, ungdomsväsendet och andra aktörer. Gott ledarskap inom utbildningsväsendet i kommunerna är centralt. Att garantera tillräckligt antal behöriga lärare är en nyckelfråga – ja, en överlevnadsfråga.

 

Det  är viktigt att komma ihåg att, ifall hälsovården och den sociala omsorgen brister, är det skolan som får ta itu med problemen. Förutom allt det mångprofessionella samarbete som nu görs behöver vi mer psykiatriskt kunniga sjukskötare i skolorna. Sibbo kommun har goda erfarenheter om detta.

 

Ärade talman,

 

Det är mycket viktigt att familjerna ser positivt på  närskolorna och närdaghemmen. Det bidrar till att invånarna fäster sig vid sitt grannskap, och det ökar gemenskapen. Ojämlikheten ökar, om vissa familjer skickar sina barn till andra skolor och daghem än de som finns i näromgivningen. Kommunerna bör målmedvetet stärka daghemmen och skolorna genom positiv särbehandling och genom en vettig planläggnings- och bostadspolitik.

 

Reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet får inte öka ojämlikheten. Till exempel närundervisningen och studiehandledningen måste tryggas. Studiehandledning är viktigare än någonsin på alla stadier av utbildningen. Därför är det bra att regeringens utkast till gymnasielag innehåller mer studiehandledning.

 

Men vi anser dock inte att de unga som kämpar med en mångfald problem nödvändigtvis skulle gynnas av att läroplikten förlängs. De som lider av psyk- och livshanteringsproblem behöver skräddarsydda stödåtgärder. Det kan till exempel handla om hjälp med att få bostad eller terapi. Istället stöder vi en tiondeklass, arbetsverkstäder och arbetsförsök.

 

Vi vill  höja studiepenningens belopp tillbaka till den tidigare nivån. Jag är glad att minister Terho tog lyra på min frågetimmesfråga om en höjning av inkomstgränserna. Studerandes flit och arbete ska inte bestraffas.

 

Vi vet att familjernas socioekonomiska bakgrund inverkar på barnens inlärningsresultat och utbildningsval. För att värna om jämlikhet i utbildningen krävs resurser och en god lagstiftning. Men det är inte tillräckligt. Vi måste återskapa ett klimat där utbildning upplevs som en möjlighet och en väg till ett bättre liv.  Ansvaret för det ligger hos oss alla.

 

Vi omfattar de grönas förslag om misstroende.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00