INTERPELLATIONSDEBATT OM UTBILDNINGEN 28.2.2018

28.02.2018 kl. 15:04
Gruppanförande, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen

Arvoisa puhemies, ärade talman

 

Vi står idag inför en av vårt lands verkliga ödesfrågor. Vi vet att den jämlika utbildningen står inför svårigheter. Problemen är kända. Vi behöver nu målmedvetna åtgärder för att upprätthålla jämlikheten inom utbildningen.

 

En kvalitativ småbarnspedagogik lägger grunden för ett livslångt lärande och för likvärdiga förutsättningar för barnen. Därför är det ansvarslöst att regeringen begränsar den subjektiva rätten till dagvård och ökar gruppstorlekarna. Det är fruktansvärt ansvarslöst. Regeringens lågvattenmärke med reformen av familjeledigheten gör bara saken värre.  Nästa regering måste absolut ta tag i familjeledigheten, då den nuvarande inte lyckas greppa frågan. SFP har föreslagit att i samband med reformen av familjeledigheten ska varje treåring ges rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag.

 

Jämlikheten inom den grundläggande utbildningen garanteras med hjälp av principen om närskola, en individcentrerad inlärning, gruppstorlekar som beaktar gruppens sammansättning och tillgången till god elevvård. Andra hörnstenar för jämlik utbildning är  fungerande samarbete mellan hem och skola, flexibla undervisningsarrangemang, fungerande stöd- och specialundervisning samt mångprofessionellt samarbete mellan skolor, ungdomsväsendet och andra aktörer. Gott ledarskap inom utbildningsväsendet i kommunerna är centralt. Att garantera tillräckligt antal behöriga lärare är en nyckelfråga – ja, en överlevnadsfråga.

 

Det  är viktigt att komma ihåg att, ifall hälsovården och den sociala omsorgen brister, är det skolan som får ta itu med problemen. Förutom allt det mångprofessionella samarbete som nu görs behöver vi mer psykiatriskt kunniga sjukskötare i skolorna. Sibbo kommun har goda erfarenheter om detta.

 

Ärade talman,

 

Det är mycket viktigt att familjerna ser positivt på  närskolorna och närdaghemmen. Det bidrar till att invånarna fäster sig vid sitt grannskap, och det ökar gemenskapen. Ojämlikheten ökar, om vissa familjer skickar sina barn till andra skolor och daghem än de som finns i näromgivningen. Kommunerna bör målmedvetet stärka daghemmen och skolorna genom positiv särbehandling och genom en vettig planläggnings- och bostadspolitik.

 

Reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet får inte öka ojämlikheten. Till exempel närundervisningen och studiehandledningen måste tryggas. Studiehandledning är viktigare än någonsin på alla stadier av utbildningen. Därför är det bra att regeringens utkast till gymnasielag innehåller mer studiehandledning.

 

Men vi anser dock inte att de unga som kämpar med en mångfald problem nödvändigtvis skulle gynnas av att läroplikten förlängs. De som lider av psyk- och livshanteringsproblem behöver skräddarsydda stödåtgärder. Det kan till exempel handla om hjälp med att få bostad eller terapi. Istället stöder vi en tiondeklass, arbetsverkstäder och arbetsförsök.

 

Vi vill  höja studiepenningens belopp tillbaka till den tidigare nivån. Jag är glad att minister Terho tog lyra på min frågetimmesfråga om en höjning av inkomstgränserna. Studerandes flit och arbete ska inte bestraffas.

 

Vi vet att familjernas socioekonomiska bakgrund inverkar på barnens inlärningsresultat och utbildningsval. För att värna om jämlikhet i utbildningen krävs resurser och en god lagstiftning. Men det är inte tillräckligt. Vi måste återskapa ett klimat där utbildning upplevs som en möjlighet och en väg till ett bättre liv.  Ansvaret för det ligger hos oss alla.

 

Vi omfattar de grönas förslag om misstroende.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00