Löfström trycker på för egen åländsk EU parlamentsplats

04.03.2018 kl. 09:44
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström tryckte på för egen åländsk EU parlamentsplats då den kommande platsfördelningen i Europaparlamentet efter Brexit berördes i riksdagens stora utskott i veckan.

På onsdagen hörde utskottet statsminister Juha Sipilä som rapporterade från senaste EU toppmötet i Bryssel. I fredags diskuterades i utskottet Finlands inställning till de institutionella ärendena i EU, inklusive platsfördelningen i Europaparlamentet.

 

Regeringens inställning har hittills, antagligen på grund av Blå Framtids EU-kritiska inställning, varit att man inte vill att de platser som frigörs efter Brexit ska omfördelas. Löfström har dock, tillsammans med flera andra ledamöter i riksdagen, aktivt tryckt på för en ändring av den linjen. Nu finns tecken på att regeringen mjuknat i frågan eftersom man konstaterat att Finland inte kommer tacka nej till en extra EU-parlamentsplats ifall man blir tilldelad en.

 

- Jag är ganska säker på att Finland kommer få en extra plats i Europaparlamentet eftersom en majoritet av medlemsländerna är för att en del av de platser som frigörs av Brexit ska omfördelas. Europaparlamentets förslag skulle ge Finland en extra plats och det förslaget har rätt så brett stöd bland medlemsländerna. Jag tycker själv förslaget är balanserat och har uppmanat regeringen att stöda det, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

I stora utskottet lyfta Löfström upp att Ålands självstyrelse inte blivit kompenserat på samma sätt som övriga landet efter EU-medlemskapet. Eftersom lagtinget, på samma sätt som riksdagen, gett ifrån sig makt till Europaparlamentet borde Åland få en egen EU-parlamentsplats. Löfström lyfte också i utskottet upp jämförbara exempel på autonoma regioner som har eller har haft en egen plats i Europaparlamentet. Grönland utgjorde en egen valkrets i Danmarks EU-val tills att Grönland lämnade EU. Den autonoma tysktalande regionen i Belgien, med 70 000 invånare, har också en egen EU-parlamentsplats.

 

- En extra finländsk plats i Europaparlamentet borde användas för att förstärka Ålands, Finlands enda autonoma regions, direkta EU-inflytande. Ålands åsikt i frågan är inte oklar för någon i riksdagen, säger Löfström.

 

- Jag har haft konstruktiva diskussioner med statsminister Juha Sipilä i frågan både före och efter han reste till EU-toppmötet där platsfördelningen diskuterades. Jag är också tacksam för att han själv lyft frågan i media. Även om han inte gett andra löften än att betonat att det är viktigt att Åland hörs i frågan är det ändå principiellt mycket viktigt för frågans kommande behandling. Jag har också haft flera mycket konstruktiva möten med Ålandsminister Anne Berner och utrikesutskottets ordförande Matti Vanhanen i frågan. Arbetet fortsätter på alla fronter, säger Mats Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00