Löfström trycker på för egen åländsk EU parlamentsplats

04.03.2018 kl. 09:44
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström tryckte på för egen åländsk EU parlamentsplats då den kommande platsfördelningen i Europaparlamentet efter Brexit berördes i riksdagens stora utskott i veckan.

På onsdagen hörde utskottet statsminister Juha Sipilä som rapporterade från senaste EU toppmötet i Bryssel. I fredags diskuterades i utskottet Finlands inställning till de institutionella ärendena i EU, inklusive platsfördelningen i Europaparlamentet.

 

Regeringens inställning har hittills, antagligen på grund av Blå Framtids EU-kritiska inställning, varit att man inte vill att de platser som frigörs efter Brexit ska omfördelas. Löfström har dock, tillsammans med flera andra ledamöter i riksdagen, aktivt tryckt på för en ändring av den linjen. Nu finns tecken på att regeringen mjuknat i frågan eftersom man konstaterat att Finland inte kommer tacka nej till en extra EU-parlamentsplats ifall man blir tilldelad en.

 

- Jag är ganska säker på att Finland kommer få en extra plats i Europaparlamentet eftersom en majoritet av medlemsländerna är för att en del av de platser som frigörs av Brexit ska omfördelas. Europaparlamentets förslag skulle ge Finland en extra plats och det förslaget har rätt så brett stöd bland medlemsländerna. Jag tycker själv förslaget är balanserat och har uppmanat regeringen att stöda det, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

I stora utskottet lyfta Löfström upp att Ålands självstyrelse inte blivit kompenserat på samma sätt som övriga landet efter EU-medlemskapet. Eftersom lagtinget, på samma sätt som riksdagen, gett ifrån sig makt till Europaparlamentet borde Åland få en egen EU-parlamentsplats. Löfström lyfte också i utskottet upp jämförbara exempel på autonoma regioner som har eller har haft en egen plats i Europaparlamentet. Grönland utgjorde en egen valkrets i Danmarks EU-val tills att Grönland lämnade EU. Den autonoma tysktalande regionen i Belgien, med 70 000 invånare, har också en egen EU-parlamentsplats.

 

- En extra finländsk plats i Europaparlamentet borde användas för att förstärka Ålands, Finlands enda autonoma regions, direkta EU-inflytande. Ålands åsikt i frågan är inte oklar för någon i riksdagen, säger Löfström.

 

- Jag har haft konstruktiva diskussioner med statsminister Juha Sipilä i frågan både före och efter han reste till EU-toppmötet där platsfördelningen diskuterades. Jag är också tacksam för att han själv lyft frågan i media. Även om han inte gett andra löften än att betonat att det är viktigt att Åland hörs i frågan är det ändå principiellt mycket viktigt för frågans kommande behandling. Jag har också haft flera mycket konstruktiva möten med Ålandsminister Anne Berner och utrikesutskottets ordförande Matti Vanhanen i frågan. Arbetet fortsätter på alla fronter, säger Mats Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15