Pressmeddelande

Löfström trycker på för egen åländsk EU parlamentsplats

04.03.2018 kl. 09:44

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström tryckte på för egen åländsk EU parlamentsplats då den kommande platsfördelningen i Europaparlamentet efter Brexit berördes i riksdagens stora utskott i veckan.

På onsdagen hörde utskottet statsminister Juha Sipilä som rapporterade från senaste EU toppmötet i Bryssel. I fredags diskuterades i utskottet Finlands inställning till de institutionella ärendena i EU, inklusive platsfördelningen i Europaparlamentet.

Regeringens inställning har hittills, antagligen på grund av Blå Framtids EU-kritiska inställning, varit att man inte vill att de platser som frigörs efter Brexit ska omfördelas. Löfström har dock, tillsammans med flera andra ledamöter i riksdagen, aktivt tryckt på för en ändring av den linjen. Nu finns tecken på att regeringen mjuknat i frågan eftersom man konstaterat att Finland inte kommer tacka nej till en extra EU-parlamentsplats ifall man blir tilldelad en.

- Jag är ganska säker på att Finland kommer få en extra plats i Europaparlamentet eftersom en majoritet av medlemsländerna är för att en del av de platser som frigörs av Brexit ska omfördelas. Europaparlamentets förslag skulle ge Finland en extra plats och det förslaget har rätt så brett stöd bland medlemsländerna. Jag tycker själv förslaget är balanserat och har uppmanat regeringen att stöda det, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

I stora utskottet lyfta Löfström upp att Ålands självstyrelse inte blivit kompenserat på samma sätt som övriga landet efter EU-medlemskapet. Eftersom lagtinget, på samma sätt som riksdagen, gett ifrån sig makt till Europaparlamentet borde Åland få en egen EU-parlamentsplats. Löfström lyfte också i utskottet upp jämförbara exempel på autonoma regioner som har eller har haft en egen plats i Europaparlamentet. Grönland utgjorde en egen valkrets i Danmarks EU-val tills att Grönland lämnade EU. Den autonoma tysktalande regionen i Belgien, med 70 000 invånare, har också en egen EU-parlamentsplats.

- En extra finländsk plats i Europaparlamentet borde användas för att förstärka Ålands, Finlands enda autonoma regions, direkta EU-inflytande. Ålands åsikt i frågan är inte oklar för någon i riksdagen, säger Löfström.

- Jag har haft konstruktiva diskussioner med statsminister Juha Sipilä i frågan både före och efter han reste till EU-toppmötet där platsfördelningen diskuterades. Jag är också tacksam för att han själv lyft frågan i media. Även om han inte gett andra löften än att betonat att det är viktigt att Åland hörs i frågan är det ändå principiellt mycket viktigt för frågans kommande behandling. Jag har också haft flera mycket konstruktiva möten med Ålandsminister Anne Berner och utrikesutskottets ordförande Matti Vanhanen i frågan. Arbetet fortsätter på alla fronter, säger Mats Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15