Cynisk maktpolitik ska inte styra när landskapsvalet hålls

20.02.2018 kl. 08:37
Landskapsvalet bör kopplas ihop med riksdagsvalet, säger riksdagsledamot Adlercreutz.

Landskapsvalet ska hållas i oktober. Det har statsministern bestämt och Justitieministeriet tjänstemän förbereder sig inför det praktiska trots den snäva tidtabellen. Upplägget går tvärtemot Europarådets rekommendationer. Enligt dem ska vallagstiftningen vara klar minst ett år innan val hålls.

- Kandidater ska nomineras innan man vet vilka landskapets uppgifter blir. Lagpaketet blir klart drygt tre månader innan vi går till val om allt går enligt planerna – och det går det sällan, säger Anders Adlercreutz, SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot.

- Landskapsvalet bör kopplas ihop med riksdagsvalet, säger Adlercreutz.

- Centern verkar vara ensamt om att vilja ha en ny förvaltningsnivå i Finland. Därför är det just Centern som pressar fram en ytterst snäv tidtabell för valet. De är helt enkelt rädda för att nästa regering inte ska vilja gå vidare med landskapsreformen. Det här är ett enormt cyniskt sätt att förhålla sig till den största reformen i det självständiga Finlands historia, säger Adlercreutz.

Social- och hälsovårdsreformen har stött på mycket kritik. När den offentliga diskussionen har fokuserat på valfriheten inom sjukvården har landskapsreformen hamnat i skymundan. Detta trots att den kommer att ha en stor betydelse för lokaldemokratin, tillgänglighet till lokal service, städernas livskraft och hela den offentliga sektorns kostnadsstruktur.

- Det är inte hållbar lagstiftning att driva igenom en reform som är så här illa underbyggd och som har ett så här svagt stöd. Och att tänka sig att man går till ett förhastat val med en tidtabell som inte uppfyller Europarådets rekommendationer är direkt oansvarigt.

I Nyland kommer landskapet att vara tvunget att göra nedskärningar på 300 miljoner euro som det ser ut nu.

- Det är stora frågor som förtjänar en ordentlig process och en rimlig tidtabell för valet.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15