Vargen ut, EGTS in

18.02.2018 kl. 07:41
Efter årsskiftet och presidentvalet förflyttas politikens fokus igen mera mot inrikesärenden.

I onsdags fördes en diskussion på basen av statsministerns upplysning om regeringens politik och de viktigaste propositioner som kommer att överlämnas till riksdagen under året. Förra veckan hann vi också med ett mycket intressant besök till Moskva med de ”unga” riksdagsledamöternas internationella nätverk. Vi hade blivit inbjudna av senator Aleksei Puškov från parlamentets överhus och programmet bestod av besök till den finska ambassaden, möten med representanter från Rysslands parlaments båda kammare, centralvalnämnden samt utrikesministeriet. Detta svarsbesök till Moskva har planerats sedan en grupp unga ryska ledamöter besökte Finlands riksdag i november 2013. Båda våra länders presidenter har bidragit till att få utbytet till stånd.

 

En sak många unga i vårt land kämpar med är kombinationen studier och jobb. Enligt Yles nyheter tvingas nämligen närapå 35 000 studerande att betala tillbaka studiestöd på sammanlagt över 45 miljoner euro från år 2016. Detta betyder samtidigt att det årligen används ett stort antal onödiga arbetstimmar till studiestödets återbetalningsbyråkrati. I synnerhet eftersom nuvarande regering skurit hårt i studiestödet vore det logiskt och självklart att höja inkomstgränserna. Studerandes behov av att jobba ökar naturligtvis av personliga ekonomiska orsaker och samtidigt bör vi komma ihåg att all arbetserfarenhet är oerhört värdefull med tanke på framtiden.

 

En strategisk viktig framtidsfråga undertecknad och många andra arbetat länge för är möjligheten att få juridisk specialstatus – EGTS - för Kvarkenregionen inom EU. Målet med EGTS – Europeiska Grupperingar för Territoriellt Samarbete - är att underlätta gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaterna eller mellan deras regionala och lokala myndigheter. Genom att omvandla föreningen Kvarkenrådet - som kan sägas bestå av gamla Vasa län och motsvarande område på svenska sidan – kan vi bilda Europas nordligaste och mest energiska EGTS-gruppering och därmed ge en extra kick åt såväl våra långsiktiga infrastrukturprojekt som samverkan inom områden för forskning, utbildning, vård och kultur. Naturligtvis skulle detta även knyta Finland starkare till det övriga Norden och den vägen även ha direkta positiva effekter för svenskan i Finland.

 

Något som däremot förvånat är att man under senaste veckor fått motta en del anonyma gliringar om att i onödan "skrämma upp" folk bara för att jag krävt att vargstammen bör decimeras. Min hälsning till de anonyma vargvännerna är att det nog torde vara färska vargspår runt människors husknutar och invid barnens skolväg som - med all rätt! - gjort folk oroliga - inte mina ställningstaganden. I ett land som fyllt 100 - med lagstiftning om obligatoriskt koppel på hundar i tätort - känns det helt sjukt om man inte skall kunna plocka bär, gå till skolan eller bedriva jakt och viltvård utan att vara livrädd för vargar. Avslutningsvis är det bara att önska vår utmärkta president Niinistö - som höll ett fenomenalt installationstal i riskdagen - varmt lycka till de kommande sex åren.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00