Vargen ut, EGTS in

18.02.2018 kl. 07:41
Efter årsskiftet och presidentvalet förflyttas politikens fokus igen mera mot inrikesärenden.

I onsdags fördes en diskussion på basen av statsministerns upplysning om regeringens politik och de viktigaste propositioner som kommer att överlämnas till riksdagen under året. Förra veckan hann vi också med ett mycket intressant besök till Moskva med de ”unga” riksdagsledamöternas internationella nätverk. Vi hade blivit inbjudna av senator Aleksei Puškov från parlamentets överhus och programmet bestod av besök till den finska ambassaden, möten med representanter från Rysslands parlaments båda kammare, centralvalnämnden samt utrikesministeriet. Detta svarsbesök till Moskva har planerats sedan en grupp unga ryska ledamöter besökte Finlands riksdag i november 2013. Båda våra länders presidenter har bidragit till att få utbytet till stånd.

 

En sak många unga i vårt land kämpar med är kombinationen studier och jobb. Enligt Yles nyheter tvingas nämligen närapå 35 000 studerande att betala tillbaka studiestöd på sammanlagt över 45 miljoner euro från år 2016. Detta betyder samtidigt att det årligen används ett stort antal onödiga arbetstimmar till studiestödets återbetalningsbyråkrati. I synnerhet eftersom nuvarande regering skurit hårt i studiestödet vore det logiskt och självklart att höja inkomstgränserna. Studerandes behov av att jobba ökar naturligtvis av personliga ekonomiska orsaker och samtidigt bör vi komma ihåg att all arbetserfarenhet är oerhört värdefull med tanke på framtiden.

 

En strategisk viktig framtidsfråga undertecknad och många andra arbetat länge för är möjligheten att få juridisk specialstatus – EGTS - för Kvarkenregionen inom EU. Målet med EGTS – Europeiska Grupperingar för Territoriellt Samarbete - är att underlätta gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaterna eller mellan deras regionala och lokala myndigheter. Genom att omvandla föreningen Kvarkenrådet - som kan sägas bestå av gamla Vasa län och motsvarande område på svenska sidan – kan vi bilda Europas nordligaste och mest energiska EGTS-gruppering och därmed ge en extra kick åt såväl våra långsiktiga infrastrukturprojekt som samverkan inom områden för forskning, utbildning, vård och kultur. Naturligtvis skulle detta även knyta Finland starkare till det övriga Norden och den vägen även ha direkta positiva effekter för svenskan i Finland.

 

Något som däremot förvånat är att man under senaste veckor fått motta en del anonyma gliringar om att i onödan "skrämma upp" folk bara för att jag krävt att vargstammen bör decimeras. Min hälsning till de anonyma vargvännerna är att det nog torde vara färska vargspår runt människors husknutar och invid barnens skolväg som - med all rätt! - gjort folk oroliga - inte mina ställningstaganden. I ett land som fyllt 100 - med lagstiftning om obligatoriskt koppel på hundar i tätort - känns det helt sjukt om man inte skall kunna plocka bär, gå till skolan eller bedriva jakt och viltvård utan att vara livrädd för vargar. Avslutningsvis är det bara att önska vår utmärkta president Niinistö - som höll ett fenomenalt installationstal i riskdagen - varmt lycka till de kommande sex åren.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15