Riksmötet 2018, öppningsdebatt 14.2.2018

14.02.2018 kl. 15:00
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen

Talat ord gäller!

 

Ärade talman,

 

Vilka slutsatser kan man dra nu när valperiodens sista riksmöte har börjat?

 

Finland har hundra år av självständigt välfärdsbygge bakom sig. Vi har en av världens mest friska, välmående och bäst utbildade befolkning. Vi har ett rätt stabilt politiskt system och vi har stabila institutioner i vårt samhälle.

 

Allt det här är viktigt för vår konkurrenskraft, men viktigast av allt är att vi har byggt detta tillsammans.

Vi lever nu 2018, och står inför ordentliga utmaningar, som samtidigt är möjligheter.

Vår befolkning blir äldre, vi lever längre. Samtidigt föds det för få barn. Vi behöver mera människor, och vi behöver framför allt en positiv samhällsanda som gör att folk vill flytta hit.

Vi behöver satsa på dagvården, skolan och bestämt motverka de trender som försvagar jämlikheten i utbildningen.

Själv skulle jag inte nått studentexamen, än mindre blivit jurist, utan den avgiftsfria skolan och utbildningen. SFP och Svenska riksdagsgruppen vill se ett jämlikt Finland, där alla barn ges jämlika möjligheter.

 

Men, ärade talman,

Finland är en del av Norden och den nordiska modellen har stor potential. Vi borde lära oss att agera ännu mera tillsammans. Vi ska inte heller glömma att sammanräknat är Norden världens tolfte största ekonomi.

 

Då vi ser på utvecklingen i vårt eget land, så vet vi att artificiell intelligens är morgondagens melodi – den ska vara jämlik och tillgänglig för alla.

Själv bor jag i landskapet Österbotten som är känt för sin driftighet. Jag vet att det som är hemligheten bakom den positiva samhällsutvecklingen där är initiativrikedom, samhörighet och framåtanda. Ingen vill däremot ha förmynderi eller mera byråkrati.

Låt därför landskapen bestämma själva hur de vill utvecklas. Jag upprepar: nu när landskapsmodellen ser ut att bli av, se till att lagstiftningen blir så kvalitativ att modellen på riktigt stärker självstyrelsen. Byråkratiska strukturer dödar initiativen – SFP tror att människorna i landskapen vet bättre vad landskapen behöver än de som sitter bakom skrivborden på våra ministerier. Låt landskapen bestämma om sin vård, sin jour och vad man opererar var!

Ännu hinner ni ändra på ert förslag.

 

SFP och Svenska riksdagsgruppen vill ha en ren miljö och ett Finland som bär sitt ansvar i klimatpolitiken.

 

Vi behöver förnya Finland och se all vår potential. Vi har nobelpristagarna Holmström och Ahtisaari. Också i europapolitiken bör vi vara ett litet land med stora tankar.

Här finns det skäl att fråga: lever regeringen upp till det här? Att regeringen valt att säga nej tack till ett extra EU-mandat för Finland till följd av brexit ter sig obegripligt. Med det extra mandatet skulle även Ålands representation i unionen kunna lösas.

 

Finland borde också se över asylpolitiken. Människor kan inte sändas tillbaka till döden. Gemensamma spelregler på EU-nivå behövs, och här behöver Finland agera och inte sitta på bromsen. Nyvalda inrikesminister Mykkänens öppning när det gäller kvotflyktingar är ansvarsfull och logisk och värt allt stöd.

 

Också arbetslivet måste förnyas. Det faktum att Finlands ekonomi nu går bättre, minskar inte på vårt ansvar att lösa de strukturproblem som finns på arbetsmarknaden. Det ska alltid löna sig att jobba. När vi lanserar nya modeller måste de innehålla tillräckligt med sporrande element. Mer morot än piska!

 

Och såhär på vändagen: Familjerna är värda en reform – barnen är värda en reform av föräldraledigheterna. Förra fredagen såg ut som ett öppet krig inom regeringen efter att familjeminister Saarikko meddelat att reformen läggs på is.

 

Vi behöver en reform av familjeledigheten som underlättar livspusslet med sammanjämkning av arbete och familjeliv, som minskar på löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män samt som förbättrar kvinnors möjligheter till sysselsättning och involverar papporna i högre grad.

Den här reformen måste prioriteras nu och den ska få kosta.

 

Om vi vill vara världens bästa land att födas i, växa upp i, leva och dö i – då ska vår politik stöda det.

De slutsatser vi kan dra, är att det behövs en kursändring på många områden. Hur kommer regeringen att använda sitt sista år? Finlands folk förtjänar bättre än en regering som präglas av upprivande gräl där finländarnas bästa blir en bisak.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35