Riksmötet 2018, öppningsdebatt 14.2.2018

14.02.2018 kl. 15:00
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen

Talat ord gäller!

 

Ärade talman,

 

Vilka slutsatser kan man dra nu när valperiodens sista riksmöte har börjat?

 

Finland har hundra år av självständigt välfärdsbygge bakom sig. Vi har en av världens mest friska, välmående och bäst utbildade befolkning. Vi har ett rätt stabilt politiskt system och vi har stabila institutioner i vårt samhälle.

 

Allt det här är viktigt för vår konkurrenskraft, men viktigast av allt är att vi har byggt detta tillsammans.

Vi lever nu 2018, och står inför ordentliga utmaningar, som samtidigt är möjligheter.

Vår befolkning blir äldre, vi lever längre. Samtidigt föds det för få barn. Vi behöver mera människor, och vi behöver framför allt en positiv samhällsanda som gör att folk vill flytta hit.

Vi behöver satsa på dagvården, skolan och bestämt motverka de trender som försvagar jämlikheten i utbildningen.

Själv skulle jag inte nått studentexamen, än mindre blivit jurist, utan den avgiftsfria skolan och utbildningen. SFP och Svenska riksdagsgruppen vill se ett jämlikt Finland, där alla barn ges jämlika möjligheter.

 

Men, ärade talman,

Finland är en del av Norden och den nordiska modellen har stor potential. Vi borde lära oss att agera ännu mera tillsammans. Vi ska inte heller glömma att sammanräknat är Norden världens tolfte största ekonomi.

 

Då vi ser på utvecklingen i vårt eget land, så vet vi att artificiell intelligens är morgondagens melodi – den ska vara jämlik och tillgänglig för alla.

Själv bor jag i landskapet Österbotten som är känt för sin driftighet. Jag vet att det som är hemligheten bakom den positiva samhällsutvecklingen där är initiativrikedom, samhörighet och framåtanda. Ingen vill däremot ha förmynderi eller mera byråkrati.

Låt därför landskapen bestämma själva hur de vill utvecklas. Jag upprepar: nu när landskapsmodellen ser ut att bli av, se till att lagstiftningen blir så kvalitativ att modellen på riktigt stärker självstyrelsen. Byråkratiska strukturer dödar initiativen – SFP tror att människorna i landskapen vet bättre vad landskapen behöver än de som sitter bakom skrivborden på våra ministerier. Låt landskapen bestämma om sin vård, sin jour och vad man opererar var!

Ännu hinner ni ändra på ert förslag.

 

SFP och Svenska riksdagsgruppen vill ha en ren miljö och ett Finland som bär sitt ansvar i klimatpolitiken.

 

Vi behöver förnya Finland och se all vår potential. Vi har nobelpristagarna Holmström och Ahtisaari. Också i europapolitiken bör vi vara ett litet land med stora tankar.

Här finns det skäl att fråga: lever regeringen upp till det här? Att regeringen valt att säga nej tack till ett extra EU-mandat för Finland till följd av brexit ter sig obegripligt. Med det extra mandatet skulle även Ålands representation i unionen kunna lösas.

 

Finland borde också se över asylpolitiken. Människor kan inte sändas tillbaka till döden. Gemensamma spelregler på EU-nivå behövs, och här behöver Finland agera och inte sitta på bromsen. Nyvalda inrikesminister Mykkänens öppning när det gäller kvotflyktingar är ansvarsfull och logisk och värt allt stöd.

 

Också arbetslivet måste förnyas. Det faktum att Finlands ekonomi nu går bättre, minskar inte på vårt ansvar att lösa de strukturproblem som finns på arbetsmarknaden. Det ska alltid löna sig att jobba. När vi lanserar nya modeller måste de innehålla tillräckligt med sporrande element. Mer morot än piska!

 

Och såhär på vändagen: Familjerna är värda en reform – barnen är värda en reform av föräldraledigheterna. Förra fredagen såg ut som ett öppet krig inom regeringen efter att familjeminister Saarikko meddelat att reformen läggs på is.

 

Vi behöver en reform av familjeledigheten som underlättar livspusslet med sammanjämkning av arbete och familjeliv, som minskar på löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män samt som förbättrar kvinnors möjligheter till sysselsättning och involverar papporna i högre grad.

Den här reformen måste prioriteras nu och den ska få kosta.

 

Om vi vill vara världens bästa land att födas i, växa upp i, leva och dö i – då ska vår politik stöda det.

De slutsatser vi kan dra, är att det behövs en kursändring på många områden. Hur kommer regeringen att använda sitt sista år? Finlands folk förtjänar bättre än en regering som präglas av upprivande gräl där finländarnas bästa blir en bisak.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15