VI KAN INTE FORTSÄTTA SKICKA TILLBAKA MÄNNISKOR TILL OTRYGGA LÄNDER, SÅSOM IRAK OCH AFGHANISTAN!

12.02.2018 kl. 11:16
Internationella organisationer har länge varnat om det otrygga läget i Irak och Afghanistan, som på senare tid igen har förvärrats, och idag rapporterar Yle om Ali som blivit ihjälskjuten i Bagdad bara några veckor efter att han lämnade Finland efter negativt asylbeslut.

Alis dotter Noor har också sökt asyl i Finland, men har liksom sin far fått negativt beslut. Även rapporter från Kabul visar att inte ens de asylsökare som återvänder så att säga frivilligt, kan vara helt trygga och att de ofta inte har möjligheter att utnyttja den service som IOM kortvarigt erbjuder dem som återvänt.

− Jag känner stor bestörtning över att Finland skickar tillbaka människor till otrygga länder, där de hamnar i fara. Om asylsökande inte beviljas asyl och skickas tillbaka måste man vara säker på att det inte utsätts för fara för sitt liv eller sin hälsa.  Denna så kallade non-refoulement regel är absolut i asylrätten och den har vi förbundit oss att följa. Såsom en anständig demokrati, och rättssamhälle som bygger på mänskliga rättigheter, kan vi inte fortsätta skicka människor till länder där deras säkerhet inte är garanterad. Det kräver bara normal anständighet, säger riksdagsledamot Eva Biaudet.

Finland har sedan 2016 beviljat allt färre irakier asyl, och regeringen har motiverat detta med att man velat uppfylla europeisk standard. Trots det beviljas betydligt färre irakier asyl i Finland än i andra EU-länder. År 2015 fick endast 13 procent av de irakiska asylsökandena negativt beslut, medan motsvarande siffra i juni 2016 var 77 procent.

− Vi måste nu stoppa alla returneringar till Irak, men också till Afghanistan. Vi kan inte försäkra oss om säkerheten för de som blir skickade tillbaka, vilket så tydligt nu bevisats i Alis fall. Finland år 2018 kan inte vara ett land som skickar tillbaka personer med risk om att bli dödade, säger Biaudet.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00