Demokratiunderskottet måste tas på allvar

10.02.2018 kl. 07:23
Landskapsreformen kommer under våren igen att behandlas i riksdagen. Det finns ännu mycket som är oklart i lagpaketet – och mycket som är problematiskt

När man flyttar över en stor del av den kommunala servicen – och en stor del av budgeten – från kommunerna till landskapet är det skäl att vara noggrann. Man flyttar inte bara en väsentlig service utan också kommunal egendom. Man flyttar makt och ansvar. Men hur går det med delaktigheten, det lokala inflytandet? 

 

Utgångspunkten i sig är redan problematisk. När man ersätter små enheter med större urvattnas den enskilda rösten. När man dessutom sätter landskapen under statligt förmynderskap i och med den ekonomiska styrning som ministeriet har över landskapet kan man konstatera att en stor del av den finska lokaldemokratin försvinner. Pengar finns om ministeriet ger. Investeringar kan göras, om ministeriet så tillåter. 

 

Det här låter inte som det ”lokaldemokratiska paradis”, som kommunpartiet Centern marknadsfört reformen som – nej, långt ifrån det. 

 

Resultatet i det kommande landskapsvalet har prognostiserats genom att köra gammal valdata genom olika simulatorer. Alla resultat visar tydligt att det kommer att gå illa för de mindre kommunerna. De stora städerna kommer i sin tur att få en större representation än vad deras befolkningsunderlag skulle ge skäl för. Det här är ett problem som måste korrigeras. 

 

Problemet är speciellt stort i Nyland till en del på grund av att Nyland är överlägset störst av alla landskap. Stor-Alberga har lika många invånare som det minsta landskapet Mellersta Österbotten. Den planerande ekonomiska modellen slår också speciellt hårt mot Nyland: under landskapets första år skall ett underskott på 300 miljoner euro sparas in, och sparkravet stiger an efter. Det betyder att serviceenheter måste stängas och tjänster dras in. Många vårdande händer måsta tas ut ur ekvationen. 

 

När dessa beslut görs är det speciellt viktigt att man känner till de lokala förhållandena och att lokal representation finns i de organ som fattar besluten. Därför är det ytterst viktigt att  lokal representation garanteras i landskapsfullmäktige i synnerhet under övergångsperioden. 

 

Jag har upprepade gånger lyft upp frågan i riksdagen eftersom detta är ett problem som kan lösas. Om vi delar in Nyland i valdistrikt kunde vi garantera att alla regioner har representation under den problematiska övergångsperioden då landskapets servicestruktur byggs upp. Om regeringen på riktigt tror på tanken om självständiga landskap måste den även förstå att den lokala rösten förtjänar att höras. Genom att gå in för valdistrikt kunde det garanteras.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2019 - 2022.

Anna-Maja Henriksson, gruppanförande 17.4.2018
17.04.2018 kl. 14:52

INTERPELLATIONSDEBATT OM UTBILDNINGEN 28.2.2018

Gruppanförande, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
28.02.2018 kl. 15:04

Remissdebatt om spaningslagarna 20.2.2018

Gruppanförande, Thomas Blomqvist,
20.02.2018 kl. 15:00

Riksmötet 2018, öppningsdebatt 14.2.2018

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
14.02.2018 kl. 15:00

Responsdebatt om budgeten 13.12.2017

Gruppanförande, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen
13.12.2017 kl. 12:45

Regeringen besvarar interpellation om den ökande ojämlikheten 7.12.2017

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
07.12.2017 kl. 17:29

Jubileumsplenum för den 100-åriga självständigheten 5.12.2017

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
05.12.2017 kl. 12:37