Oppositionen interpellerar om ojämlikhet i utbildningen

09.02.2018 kl. 10:48
Alla oppositionspartier lämnar på fredagen in en interpellation om ojämlikhet i utbildningen. Initiativtagare är De Gröna och interpellationens första undertecknare är De Grönas ordförande Touko Aalto.

- Vår stolthet har varit jämlikheten i utbildningen och varje barns möjlighet att förverkliga sina drömmar. Regeringen har inte ingripit för att motverka den ökande ojämlikheten. De nedskärningar som regeringen har gjort raserar grunderna för jämlikheten i utbildningen. Regeringen har gjort inskränkningar i småbarnspedagogiken, grundskolan lider av stora problem. Kön och familjebakgrund påverkar allt mer skolframgången, säger De Grönas ordförande Touko Aalto.  

- Jämlikheten i utbildningen har varit stenfoten för kunnandet och framgången i Finland. Regeringens nedskärningar har ändå allvarligt raserat denna grund. SDP har föreslagit otaliga åtgärder för att motverka sämre inlärningsresultat och ökad ojämlikhet. En av de mest effektiva åtgärderna är att utvidga den avgiftsfriheten till andra stadiets utbildning. Utredningarna visar att ett väsentligt hinder för att utbilda sig är bristen på pengar och det dyra undervisningsmaterialet särskilt på andra stadiet. Också genom att eliminera de avgränsningar som finns inom småbarnspedagogiken kan man garantera jämlika utgångspunkter i livet redan i barndomen. Aktiveringsmodellen för arbetslösa har konkret visat vilka problem vi står inför, säger SDP:s gruppordförande Antti Lindtman.

- Nu då den ekonomiska nedgång som fortsatt ända till år 2015 har brutits, bör man satsa på utbildning och forskning mer än vad regeringen har gjort i sin plan för de offentliga finanserna. Samtidigt måste reformerna inom utbildningen fortsätta. Man bör rikta mer resurser på andra stadiets närundervisning och utbildningsplatserna bör bli fler. Extra stöd behövs också för elever med specialbehov, säger Sannfinländarnas första viceordförande Laura Huhtasaari.

- Finlands internationella trumfkort är inte enskilda toppförmågor, utan ett utbildningssystem som utgår från att alla är toppförmågor. Grunden för den finländska jämlikheten läggs redan i småbarnspedagogiken. Regeringen anser att en kvalitativ småbarnspedagogik inte är alla barns rätt, eftersom den subjektiva dagvårdsrätten inskränktes så att den inte mera gäller föräldrar som inte arbetar eller studerar på heltid. Jämlikheten förverkligas bara genom att återinföra den subjektiva dagvårdsrätten och kvaliteten i småbarnspedagogiken garanteras enbart genom att minska på gruppstorlekarna. Vi har inte råd att lämna en del av åldersklassen utanför en kvalitativ småbarnspedagogik. Lika litet har vi råd att låta företagen göra pengar på småbarnspedagogik. Det måste finnas klara gränser för vinstbringande verksamhet, säger Vänsterförbundets ordförande Li Andersson.

- Jag är mycket orolig för att jämlikheten inom utbildningen försvagas. Det är en ödesfråga för Finland hur vi lyckas stoppa ojämlikhetstrenden bland barn och unga. Hittills har vår styrka varit en jämlik skola för alla, men nu är vårt land på väg vi fel riktning. Därför kräver i en kursändring, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.

- De unga åldersklasserna måste ha rätt till en kvalitativ utbildning, men yrkesutbildningen och nivån för högskoleutbildningen har sjunkit till följd av regeringens häftiga nedskärningar. En allt större del av utbildningen sker numera genom nätstudier på egna villkor. Det måste inverka på kunnandet, särskilt på krävande områden som förutsätter ett starkt praktiskt kunnande, säger Kristdemokraternas riksdagsgrupps viceordförande Päivi Räsänen.

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00