Lagförslag under våren

11.02.2018 kl. 07:40

I tisdags öppnade republikens president denna riksdagsperiods sista riksmöte som fortsätter ända fram till nästa riksdagsval i april 2019. De största politiska frågorna för denna riksdags sista år är social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen. En annan fråga som kommer att väcka mycket diskussion är om den nya spaningslagen ska godkännas redan av denna riksdag med fem sjättedelars majoritet eftersom den kräver en grundlagsändring. Lagen ska ge skyddspolisen och militären utökade befogenheter att följa med den elektroniska kommunikationen. 

 

I jord- och skogsbruksutskottet kommer förutom en lång rad mindre lagförslag och EU-ärenden åtminstone två stora och principiellt viktiga lagar att behandlas innan perioden tar slut. Den ena är en ministeriearbetsgrupps förslag till en ny livsmedelsmarknadslag som ska förstärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan. Ett av de viktigaste förslagen som arbetsgruppen kommer med är att det tillsätts en livsmedelsombudsman som granskar hur livsmedelshandeln fungerar och som kan ingripa om det framkommer att orättvisa och snedvridna affärsmetoder tillämpas. Lagstiftningen är efterlängtad eftersom handelns övermakt har påvisats i flera vetenskapliga undersökningar.

 

Den andra viktiga lagen som nu är på utlåtanderunda och enligt tidtabell når riksdagen i höst är den nya lagen om djurens välbefinnande. Den ska ersätta den nu gällande djurskyddslagen  från år 1996 som anses vara föråldrad. Under de dryga tjugo år som gått sedan nu gällande lag stiftades har vår uppfattning om djurens ställning ändrats avsevärt. Forskningen har också kommit med helt nya rön om djurens hälsa och välbefinnande. Lagberedningen har pågått länge och det lagförslag som nu är på remissrunda försöker beakta de nyaste forskningsrön vi har.

 

Då lagförslaget gick ut på remissrunda så möttes det genast av kritik både från ledande gröna politiker och från djurskyddsorganisationer. En sund och uppbygglig kritik som handlar om att söka goda levnadsvillkor för djuren samtidigt som det går att ha en lönsam husdjursproduktion i Finland är naturligtvis välkommen och nyttig. Men när vissa av debattörerna strävar efter att samtidigt skärpa lagstiftningen och att få oss att sluta äta kött så skjuter de definitivt förbi målet. En lag som ska lyfta djurens välbefinnande i Finland är inte rätt redskap för att uppnå det målet. Den som strävar efter att ställa så höga och kostnadskrävande krav på husdjursproduktionen i vårt land så att den slås ut som olönsam räddar eller hjälper inga djur. Det bidrar endast till att animalieprodukter importeras till Finland från länder med ett betydligt svagare djurskydd än hos oss. Det borde ingen eftersträva.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00