Finland borde tacka ja till en extra plats i Europaparlamentet

09.02.2018 kl. 09:39
Finland borde tacka ja till en extra plats i Europaparlamentet

Europaparlamentet beslöt i onsdags sin position och sitt förslag till ministerrådet och europeiska rådet gällande den landsvisa fördelningen av Europaparlamentets platser vid nästa EU-val. I förslaget ingår en omfördelning av Storbritanniens 73 platser, eftersom landet lämnar EU.

46 platser föreslås att läggas i reserv och sparas för eventuella framtida utvidgningar. Samtidigt föreslås att 27 platser fördelas till länder som idag är underrepresenterade i förhållande till befolkningsstorleken.

Ett av de underrepresenterade länderna är Finland, som Europaparlamentet föreslår att får en plats till och att Finlands platser ökar till 14, från dagens 13 stycken. Då Finland anslöts till EU år 1995 hade Finland 16 platser.

Statsrådets position har varit att Storbritanniens platser inte alls ska omfördelas utan sättas i reserv med hänvisning till eventuella framtida utvidgningar samt att spara pengar.

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström sände igår ett brev till statsministern, som leder landets EU-politik, och önskat att regeringen omprövar den linjen.

− Jag vill att statsrådet omprövar sin position i frågan i ljuset av Europaparlamentets förslag. Då det nu finns ett konkret förslag som innebär att Finland kunde få en plats till skulle det kännas mycket konstigt ifall Finland motsatte sig ett sådant förslag, säger Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot.

− Vill man spara pengar finns andra möjligheter, ex. att Finland skulle föreslå ett slut på Europaparlamentets resande mellan Bryssel och Strasbourg, vilket skulle spara 110 miljoner euro per år, och som är något som Europaparlamentet självt önskat, fortsätter Löfström.

En extra finländsk plats i Europaparlamentet skulle samtidigt göra det möjligt för Finland att kompensera Ålands lagting för den makt Ålands lagting gav ifrån sig då Finland och Åland blev medlem av EU.

− En extra plats till Finland skulle innebära att Åland kunde få en plats i Europaparlamentet utan att en befintlig plats skulle omfördelas. Liknande arrangemang finns och har funnits i andra EU länder. Regeringen Vanhanen fattade också år 2009 ett principbeslut om att arbeta för att förstärka Ålands inflytande i Europaparlamentet, säger Löfström.

Exempelvis den självstyrande tysktalande regionen i Belgien har en öronmärkt plats då Belgien väljer sina Europaparlamentariker då området utgör en egen valkrets. Då självstyrande Grönland hörde till EU, 1979–1984, hade regionen en öronmärkt plats när Danmark valde Europaparlamentariker och utgjorde en egen valkrets.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrning av migrationsströmmar

Gruppanförande hållet av ledamot Mats Löfström
24.11.2021 kl. 14:45

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 23.11.2021 hållet av ledamot Mikko Ollikainen
23.11.2021 kl. 14:49

Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.
17.11.2021 kl. 14:53

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

Gruppanförande 27.10.2021, ledamot Eva Biaudet framförde talet.
27.10.2021 kl. 14:50

Interpellation om invandringspolitiken och ekonomin 

Gruppanförande 20.10.2021, Anders Norrback
20.10.2021 kl. 15:04

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2022

Gruppanförande 28.9.2021. Talet hållet av ledamot Anders Adlercreutz.
28.09.2021 kl. 13:00

Redogörelsen om den inre säkerheten

Gruppanförande 21.9.2021, ledamot Mats Löfström.
21.09.2021 kl. 14:59