Finland borde tacka ja till en extra plats i Europaparlamentet

09.02.2018 kl. 09:39
Finland borde tacka ja till en extra plats i Europaparlamentet

Europaparlamentet beslöt i onsdags sin position och sitt förslag till ministerrådet och europeiska rådet gällande den landsvisa fördelningen av Europaparlamentets platser vid nästa EU-val. I förslaget ingår en omfördelning av Storbritanniens 73 platser, eftersom landet lämnar EU.

46 platser föreslås att läggas i reserv och sparas för eventuella framtida utvidgningar. Samtidigt föreslås att 27 platser fördelas till länder som idag är underrepresenterade i förhållande till befolkningsstorleken.

Ett av de underrepresenterade länderna är Finland, som Europaparlamentet föreslår att får en plats till och att Finlands platser ökar till 14, från dagens 13 stycken. Då Finland anslöts till EU år 1995 hade Finland 16 platser.

Statsrådets position har varit att Storbritanniens platser inte alls ska omfördelas utan sättas i reserv med hänvisning till eventuella framtida utvidgningar samt att spara pengar.

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström sände igår ett brev till statsministern, som leder landets EU-politik, och önskat att regeringen omprövar den linjen.

− Jag vill att statsrådet omprövar sin position i frågan i ljuset av Europaparlamentets förslag. Då det nu finns ett konkret förslag som innebär att Finland kunde få en plats till skulle det kännas mycket konstigt ifall Finland motsatte sig ett sådant förslag, säger Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot.

− Vill man spara pengar finns andra möjligheter, ex. att Finland skulle föreslå ett slut på Europaparlamentets resande mellan Bryssel och Strasbourg, vilket skulle spara 110 miljoner euro per år, och som är något som Europaparlamentet självt önskat, fortsätter Löfström.

En extra finländsk plats i Europaparlamentet skulle samtidigt göra det möjligt för Finland att kompensera Ålands lagting för den makt Ålands lagting gav ifrån sig då Finland och Åland blev medlem av EU.

− En extra plats till Finland skulle innebära att Åland kunde få en plats i Europaparlamentet utan att en befintlig plats skulle omfördelas. Liknande arrangemang finns och har funnits i andra EU länder. Regeringen Vanhanen fattade också år 2009 ett principbeslut om att arbeta för att förstärka Ålands inflytande i Europaparlamentet, säger Löfström.

Exempelvis den självstyrande tysktalande regionen i Belgien har en öronmärkt plats då Belgien väljer sina Europaparlamentariker då området utgör en egen valkrets. Då självstyrande Grönland hörde till EU, 1979–1984, hade regionen en öronmärkt plats när Danmark valde Europaparlamentariker och utgjorde en egen valkrets.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Svar till regeringssonderare Orpo

18.04.2023 kl. 12:16

Interpellation om skuldsättningen inom den offentliga ekonomin

Gruppanförande 8.2.2023, Sandra Bergqvist, Svenska riksdagsgruppen
08.02.2023 kl. 14:58

Statsrådets framtidsredogörelse, Utblick över kommande generationers Finland

Gruppanförandet hållet av Framtidsutskottets ordförande, ledamot Joakim Strand.
24.01.2023 kl. 15:00

Interpellation om bekämpning av ungdoms- och gatugängskriminalitet genom migrations- och kriminalpolitiska åtgärder

Gruppanförande hållet av ledamot Sandra Bergqvist.
19.12.2022 kl. 11:00

Responsdebatt för budgeten 2023

Gruppanförhandet hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2022 kl. 11:00

Statsrådets redogörelse om rättsvården

Gruppanförande 1.12.2022, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
01.12.2022 kl. 18:00