Stefan Wallin ställer inte upp i riksdagsvalet 2019 i Egentliga Finlands valkrets

07.02.2018 kl. 08:41
Riksdagsledamot Stefan Wallin (SFP) från Åbo står inte till förfogande som kandidat i Egentliga Finlands valkrets i riksdagsvalet 2019.

Han har varit invald sedan 2007. Wallin meddelar om sitt beslut på onsdagen i sin kolumn i Åbo Underrättelser. Wallin säger att han efter ett drygt år då valperioden är slut är öppen för helt nya utmaningar på arbetsmarknaden såsom den privata eller tredje sektorn. Men han utesluter inte heller att den politiska karriären ännu kan fortsätta.

− Dels känner jag att det är klokt att sluta då det känns som bäst, dels vill jag inte bli en propp som hindrar SFP-återväxten i Egentliga Finland från att avancera i politiken. Två bevingade ord jag gillar passar in i detta sammanhang: man skall sluta så länge någon ännu frågar varför. Och att allting har sin tid, skriver Wallin.

Wallin säger att tolv år som representant för Åboland och Egentliga Finland i riksdagen känns lagom. I de tre val han ställt upp 2007, 2011 och 2015 har han i snitt fått över 11.000 röster. Att ha fått bära Åbolands starka förtroende att arbeta för stad och skärgård i riksdag och regering har varit en stor ära, säger han.

− Som en vän av recirkulation har jag naturligtvis också tänkt på återvinningen av mina erfarenheter och kontaktnät från politik och förvaltning. Jag är öppen för nya helt utmaningar på arbetsmarknaden och tänker mig att 20 år i rikspolitiken och minister- eller medarbetarerfarenhet från sju regeringar och sju olika ministerier kan ge något slags marknadsvärde också i den privata- eller tredje sektorn, skriver Wallin.

Wallin skriver också i sin ÅU-kolumn att det är honom främmande i livet att helt stänga dörrar bakom sig.

− Så därför utesluter jag inte heller möjligheten att den politiska karriären ännu kan fortsätta, i andra sammanhang. Det återstår att se, säger Wallin.

Politices magister Stefan Wallin, 50, inledde sin rikspolitiska karriär som ministermedarbetare för Ole Norrback och Jan-Erik Enestam 1994-2000 i trafik-, utrikes-, inrikes-, och försvarsministerierna. Efter drygt fyra år som andra redaktör på ÅU 2000-2005 återvände han till politiken och blev statssekreterare i miljöministeriet. Året därpå valdes han till SFP:s partiordförande, ett uppdrag han hade till 2012. Under partiordförandetiden var han miljöminister och nordisk samarbetsminister 2007, kultur- idrotts-, och jämställdhetsminister 2007-11 och slutligen försvarsminister 2011-12. Sedan 2016 är Wallin ordförande för svenska riksdagsgruppen. Han är också sedan 2014 styrelseordförande för Svenska kulturfonden och innehar därtill ett antal andra styrelseuppdrag i stiftelser och organisationer.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00