Kolumn

Full fart i Vasaregionen

04.02.2018 kl. 10:05

De senaste dagarna har varit såväl intensiva som ur regionens synvinkel rätt historiska

I måndags hade vi den första gemensamma formella diskussionen om upplägget och tidtabellen för en eventuell fusion mellan Vasa och Korsholm. Förutom närvarande vasabor och tjänstemän vill jag passa på att tacka Carola Lithen, Lars Gästgivars, Ralf Degerlund och Anita Sundman för goda diskussioner i god anda. Personligen hoppas jag att Nya Vasa - Svenskfinlands huvudstad - bland byråkraterna i huvudstaden så snabbt som möjligt sätts i samma fack som Uleåborg, Jyväskylä och Kuopio, dvs. städer med betydligt större universitet och även universitetssjukhus.

I måndags tog även Vasa stad i styrelsen i enlighet med såväl fastighetsägares som företagares önskemål ett enhälligt beslut om att fortsätta med nuvarande välfungerande system för avfallstransporter. Jag är också mycket glad över att Vasa stad - som är en stor sommararbetsgivare för ungdomar - framöver kommer att fästa extra fokus på sysselsättning av medmänniskor med olika typer av handikapp. Nämnas kan också att grannen till det nuvarande energilaboratoriet VEBIC på Brändö nyligen beviljats byggnadslov för en tilläggsbyggnad som kommer att inhysa ca tio företag och fokusera på smarta elnät. En oerhört viktig strategisk satsning.

Det bör medges att statsmakten under de senaste åren på ett helt nytt sätt fått upp ögonen för vasaregionen men alltjämt krävs större offentliga satsningar för att tillsammans med våra företag bygga upp energiteknologiutvecklingens ekosystem. Undervisningsminister Grahn-Laasonen lyfte visserligen upp potentialen i Vasas energikluster i sitt svar på mitt senaste skriftliga spörsmål men konkreta reformer som åtminstone inte straffar exportbefrämjande teknikundervisning låter ännu vänta på sig. När vi i torsdags tillsammans med ledningen för Österbottens förbund och Vasa stad träffade representanter för många olika ministerier lyfte vi - förutom bl.a. näringslivs- och utbildningsfrågor - upp i synnerhet vägnätets allmänna skick samt i synnerhet bristfälliga vinterunderhåll. Riksåttan är en av rikets viktigaste livsnerner.

Något som förvånat är att man under senaste veckor fått motta en del anonyma gliringar om att i onödan "skrämma upp" folk bara för att jag krävt att vargstammen bör decimeras. Min hälsning till de anonyma vargvännerna är att det nog torde vara färska vargspår runt människors husknutar och invid barnens skolväg som - med all rätt! - gjort folk oroliga - inte mina ställningstaganden. I ett land som fyllt 100 - med lagstiftning om obligatoriskt koppel på hundar i tätort - känns det helt sjukt om man inte skall kunna plocka bär, gå till skolan elller bedriva jakt och viltvård utan att vara livrädd för vargar. Avslutningsvis är det bara att önska vår utmärkta president Niinistö - som höll ett fenomenalt tal i riskdagen i torsdags - varmt lycka till de kommande sex åren.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15