Full fart i Vasaregionen

04.02.2018 kl. 10:05
De senaste dagarna har varit såväl intensiva som ur regionens synvinkel rätt historiska

I måndags hade vi den första gemensamma formella diskussionen om upplägget och tidtabellen för en eventuell fusion mellan Vasa och Korsholm. Förutom närvarande vasabor och tjänstemän vill jag passa på att tacka Carola Lithen, Lars Gästgivars, Ralf Degerlund och Anita Sundman för goda diskussioner i god anda. Personligen hoppas jag att Nya Vasa - Svenskfinlands huvudstad - bland byråkraterna i huvudstaden så snabbt som möjligt sätts i samma fack som Uleåborg, Jyväskylä och Kuopio, dvs. städer med betydligt större universitet och även universitetssjukhus.

 

I måndags tog även Vasa stad i styrelsen i enlighet med såväl fastighetsägares som företagares önskemål ett enhälligt beslut om att fortsätta med nuvarande välfungerande system för avfallstransporter. Jag är också mycket glad över att Vasa stad  - som är en stor sommararbetsgivare för ungdomar - framöver kommer att fästa extra fokus på sysselsättning av medmänniskor med olika typer av handikapp. Nämnas kan också att grannen till det nuvarande energilaboratoriet VEBIC på Brändö nyligen beviljats byggnadslov för en tilläggsbyggnad som kommer att inhysa ca tio företag och fokusera på smarta elnät. En oerhört viktig strategisk satsning.

 

Det bör medges att statsmakten under de senaste åren på ett helt nytt sätt fått upp ögonen för vasaregionen men alltjämt krävs större offentliga satsningar för att tillsammans med våra företag bygga upp energiteknologiutvecklingens ekosystem. Undervisningsminister Grahn-Laasonen lyfte visserligen upp potentialen i Vasas energikluster i sitt svar på mitt senaste skriftliga spörsmål men konkreta reformer som åtminstone inte straffar exportbefrämjande teknikundervisning låter ännu vänta på sig. När vi i torsdags tillsammans med ledningen för Österbottens förbund och Vasa stad träffade representanter för många olika ministerier lyfte vi - förutom bl.a. näringslivs- och utbildningsfrågor  - upp i synnerhet vägnätets allmänna skick samt i synnerhet bristfälliga vinterunderhåll. Riksåttan är en av rikets viktigaste livsnerner.       

 

Något som förvånat är att man under senaste veckor fått motta en del anonyma gliringar om att i onödan "skrämma upp" folk bara för att jag krävt att vargstammen bör decimeras. Min hälsning till de anonyma vargvännerna är att det nog torde vara färska vargspår runt människors husknutar och invid barnens skolväg som - med all rätt! - gjort folk oroliga - inte mina ställningstaganden. I ett land som fyllt 100 - med lagstiftning om obligatoriskt koppel på hundar i tätort - känns det helt sjukt om man inte skall kunna plocka bär, gå till skolan elller bedriva jakt och viltvård utan att vara livrädd för vargar. Avslutningsvis är det bara att önska vår utmärkta president Niinistö - som höll ett fenomenalt tal i riskdagen i torsdags - varmt lycka till de kommande sex åren.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00