Full fart i Vasaregionen

04.02.2018 kl. 10:05
De senaste dagarna har varit såväl intensiva som ur regionens synvinkel rätt historiska

I måndags hade vi den första gemensamma formella diskussionen om upplägget och tidtabellen för en eventuell fusion mellan Vasa och Korsholm. Förutom närvarande vasabor och tjänstemän vill jag passa på att tacka Carola Lithen, Lars Gästgivars, Ralf Degerlund och Anita Sundman för goda diskussioner i god anda. Personligen hoppas jag att Nya Vasa - Svenskfinlands huvudstad - bland byråkraterna i huvudstaden så snabbt som möjligt sätts i samma fack som Uleåborg, Jyväskylä och Kuopio, dvs. städer med betydligt större universitet och även universitetssjukhus.

 

I måndags tog även Vasa stad i styrelsen i enlighet med såväl fastighetsägares som företagares önskemål ett enhälligt beslut om att fortsätta med nuvarande välfungerande system för avfallstransporter. Jag är också mycket glad över att Vasa stad  - som är en stor sommararbetsgivare för ungdomar - framöver kommer att fästa extra fokus på sysselsättning av medmänniskor med olika typer av handikapp. Nämnas kan också att grannen till det nuvarande energilaboratoriet VEBIC på Brändö nyligen beviljats byggnadslov för en tilläggsbyggnad som kommer att inhysa ca tio företag och fokusera på smarta elnät. En oerhört viktig strategisk satsning.

 

Det bör medges att statsmakten under de senaste åren på ett helt nytt sätt fått upp ögonen för vasaregionen men alltjämt krävs större offentliga satsningar för att tillsammans med våra företag bygga upp energiteknologiutvecklingens ekosystem. Undervisningsminister Grahn-Laasonen lyfte visserligen upp potentialen i Vasas energikluster i sitt svar på mitt senaste skriftliga spörsmål men konkreta reformer som åtminstone inte straffar exportbefrämjande teknikundervisning låter ännu vänta på sig. När vi i torsdags tillsammans med ledningen för Österbottens förbund och Vasa stad träffade representanter för många olika ministerier lyfte vi - förutom bl.a. näringslivs- och utbildningsfrågor  - upp i synnerhet vägnätets allmänna skick samt i synnerhet bristfälliga vinterunderhåll. Riksåttan är en av rikets viktigaste livsnerner.       

 

Något som förvånat är att man under senaste veckor fått motta en del anonyma gliringar om att i onödan "skrämma upp" folk bara för att jag krävt att vargstammen bör decimeras. Min hälsning till de anonyma vargvännerna är att det nog torde vara färska vargspår runt människors husknutar och invid barnens skolväg som - med all rätt! - gjort folk oroliga - inte mina ställningstaganden. I ett land som fyllt 100 - med lagstiftning om obligatoriskt koppel på hundar i tätort - känns det helt sjukt om man inte skall kunna plocka bär, gå till skolan elller bedriva jakt och viltvård utan att vara livrädd för vargar. Avslutningsvis är det bara att önska vår utmärkta president Niinistö - som höll ett fenomenalt tal i riskdagen i torsdags - varmt lycka till de kommande sex åren.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00