Pressmeddelande

SFP efterlyser enighet om spelregler

05.02.2018 kl. 13:31

Ska riksdagsledamöter kandidera även i landskapsvalet?

Enas om spelregler som innebär att sittande riksdagsledamöter inte ställer upp i landskapsval. Det föreslår SFP.

– Samma personer borde inte delta på tre olika nivåer i politiskt beslutsfattande. Ur demokratisk synvinkel är det inte klokt att man är med på lokal nivå och riksnivå och ännu dessutom på mellannivå i landskapet. Ingen politiker kan vara så oersättlig, säger gruppordförande Stefan Wallin (SFP).

Svenska riksdagsgruppen håller sitt midvintermöte i Vanda på måndagen. Riksdagsgruppen efterlyser gemensamma spelregler.

– Jag har initierat en diskussion om detta med mina partiordförandekolleger. Vi hoppas vi får stöd för vår tanke från de andra partierna, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

Hon förstår inte brådskan varför valet till landskapsfullmäktige ska hållas redan i oktober.

– Om vi ska ha landskap överhuvudtaget bör de ha äkta självstyre och till den här delen borde lagförslaget ännu utvecklas. Därför borde man inte driva igenom lagstiftningen med en så pressad tidtabell som man nu gör. Landskapsvalet kunde med fördel hållas först våren 2019 i samband med riksdagsvalet, säger hon.

Däremot tar SFP avstånd från Centerns förslag att kombinera riksdagsvalet och EU-valet. Det finns inga skäl att förlänga den nuvarande riksdagens och regeringens mandatperiod.

I Vanda besöker riksdagsgruppen bland annat Helsinge gymnasium och diskuterar politiska frågor med eleverna.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.

13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.

30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.

23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.

11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00