Vargproblemet måste tas på allvar

04.02.2018 kl. 06:17

I Österbotten har vi för tillfället tre bofasta vargflockar. En flock rör sig på gränsen mellan Nykarleby och Pedersöre och två flockar finns söder om Vasa.


Detta är en helt ny situation för oss eftersom vi inte haft bofasta vargflockar här sedan 1800-talet. Vid ett par tillfällen i vinter har vargarna rivit husdjur och upprepade gårdsbesök har registrerats. Invånarna är oroliga för att vargarna inte längre är rädda för mänskor. Föräldrar vågar inte låta sina barn leka ute och skolelever får skjuts i stället för att gå eller cykla till skolan på grund av oro för vargattacker. Husdjursproducenter fruktar för vad sommaren ska föra med sig då husdjuren ska ut på bete och jägarna vågar inte längre låta sina hundar gå utan koppel i skogen. De som bor inom vargreviren är varje vecka i kontakt med oss riksdagsledamöter. De österbottniska kommunerna reagerar med ett ställningstagande. Situationen kan definitivt betecknas som kritisk.

 

Vargen har en mycket hög skyddsstatus som regleras också internationellt. I Finland så är det förvaltningsplanen för varg som är det viktigaste dokumentet som styr vår vargpolitik. I planen slås det fast sju övergripande mål. Det första målet, som är tongivande för hela planen, är att nå och bevara vargstammens gynnsamma skyddsstatus hos alla vargflockar. Det sätter följaktligen gränser för vad som kan göras. Utöver detta så innehåller tre av de sju uppsatta målen åtgärder som nu måste kunna tillämpas här i Österbotten. Ett mål är att skapa tillit mellan medborgare, viltförvaltningen och forskningen. Ett annat handlar om att förbättra samexistens mellan människa och varg bland annat genom att ingripa när vargen förorsakar oreda eller skada. Ett tredje talar om att reagera snabbt på vargproblem och förebygga skador.

 

Min bestämda uppfattning är att nuvarande jaktförordning och regelverk inte ger tillräckliga möjligheter att ingripa i situationer som den vi har i Österbotten nu. Det är för svårt och tar för länge att få dispens eller undantagslov för att fälla vargar och för att ingripa när mänskor och husdjur hotas. Jag har diskuterat frågan vid flera tillfällen med ansvariga ministern Jari Leppä och SLC kommer att uppvakta ministern officiellt och framföra våra förändringskrav. Stamvårdande jakt och extra skadebasdispenser kunde vara en möjlighet att åtgärda situationen. Vargproblemet måste tas på allvar. Det är oacceptabelt att barn inte får röra sig som de vill av rädsla för rovdjur. Det får inte vara så att husdjur riskerar att bli vargmat. Det är hög tid att återställa förtroendet helt i enlighet med vargskötselplanens målsättningar.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15