Vargproblemet måste tas på allvar

04.02.2018 kl. 06:17

I Österbotten har vi för tillfället tre bofasta vargflockar. En flock rör sig på gränsen mellan Nykarleby och Pedersöre och två flockar finns söder om Vasa.


Detta är en helt ny situation för oss eftersom vi inte haft bofasta vargflockar här sedan 1800-talet. Vid ett par tillfällen i vinter har vargarna rivit husdjur och upprepade gårdsbesök har registrerats. Invånarna är oroliga för att vargarna inte längre är rädda för mänskor. Föräldrar vågar inte låta sina barn leka ute och skolelever får skjuts i stället för att gå eller cykla till skolan på grund av oro för vargattacker. Husdjursproducenter fruktar för vad sommaren ska föra med sig då husdjuren ska ut på bete och jägarna vågar inte längre låta sina hundar gå utan koppel i skogen. De som bor inom vargreviren är varje vecka i kontakt med oss riksdagsledamöter. De österbottniska kommunerna reagerar med ett ställningstagande. Situationen kan definitivt betecknas som kritisk.

 

Vargen har en mycket hög skyddsstatus som regleras också internationellt. I Finland så är det förvaltningsplanen för varg som är det viktigaste dokumentet som styr vår vargpolitik. I planen slås det fast sju övergripande mål. Det första målet, som är tongivande för hela planen, är att nå och bevara vargstammens gynnsamma skyddsstatus hos alla vargflockar. Det sätter följaktligen gränser för vad som kan göras. Utöver detta så innehåller tre av de sju uppsatta målen åtgärder som nu måste kunna tillämpas här i Österbotten. Ett mål är att skapa tillit mellan medborgare, viltförvaltningen och forskningen. Ett annat handlar om att förbättra samexistens mellan människa och varg bland annat genom att ingripa när vargen förorsakar oreda eller skada. Ett tredje talar om att reagera snabbt på vargproblem och förebygga skador.

 

Min bestämda uppfattning är att nuvarande jaktförordning och regelverk inte ger tillräckliga möjligheter att ingripa i situationer som den vi har i Österbotten nu. Det är för svårt och tar för länge att få dispens eller undantagslov för att fälla vargar och för att ingripa när mänskor och husdjur hotas. Jag har diskuterat frågan vid flera tillfällen med ansvariga ministern Jari Leppä och SLC kommer att uppvakta ministern officiellt och framföra våra förändringskrav. Stamvårdande jakt och extra skadebasdispenser kunde vara en möjlighet att åtgärda situationen. Vargproblemet måste tas på allvar. Det är oacceptabelt att barn inte får röra sig som de vill av rädsla för rovdjur. Det får inte vara så att husdjur riskerar att bli vargmat. Det är hög tid att återställa förtroendet helt i enlighet med vargskötselplanens målsättningar.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00