EN STRUKEN MENING HOTAR STOPPA STÄDERNAS STADSPLANERING OCH FÖRDRÖJA BYGGPROJEKT

31.01.2018 kl. 09:44
Den ändring som i slutet av förra året gjordes i byggbestämmelserna hotar ställa till det för stadsplaneringsarbetet i våra städer. Enligt Anders Adlercreutz, riksdagsledamot (SFP) och arkitekt, kommer det att bli omöjligt att planera tät stadsstruktur, och bygglovsprocesserna kommer att dra ut på tiden

− Ändringen kan till exempel betyda att man i Helsingfors inte kan bygga bostäder på en 120 meters radie från Fiskehamnens 120 meter höga tornhus. Eller att så gott som alla detaljplaner på Busholmen strider mot förordningen. För våra tillväxtcentra betyder det att planeringsarbete som strävar till att bygga en tät stadsstruktur stannar upp. Detta kan inte vara syftet med förordningen, säger Adlercreutz.

I förordningen definierar man minimiavståndet från ett bostadsrum till en intilliggande byggnad. Enligt den nya förordningen måste avståndet villkorslöst vara större än den intilliggande byggnadens höjd.

− I den tidigare förordningen kunde man få ett undantag från denna regel. Nu har meningen ”om inte annat följer av detaljplanen” strukits efter remissrundan. Den här till synes lilla förändringen betyder att till exempel Helsingfors ambitioner att planera en tät urban stadsstruktur försvåras, säger Adlercreutz.

Adlercreutz har lämnat in ett skriftligt spörsmål i frågan till minister Tiilikainen.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00