Viktigt att hjulen hålls i rullning

26.01.2018 kl. 14:05
Trafiklederna är på sätt och vis landets blodådror, längs och på dem  pulserar livet och där cirkulerar en ändlös ström av människor och varor

Transport av personer och varor utgör en av de viktigaste delarna av vårt samhälles ekonomiska system. Transportföretagen ser fortsättningsvis ut att vara livsviktiga för det dagliga livet och för den ekonomiska tillväxten. För att varutransporterna ska fungera måste två grundförutsättningar uppfyllas. Dels måste transportföretagen ha möjlighet att bedriva en lönsam verksamhet, och dels måste vägnätet vara i bra eller åtminstone hyfsat skick.

En fungerande trafikinfrastruktur förutsätter ett regelbundet underhåll av trafiknätet, men naturligtvis också vissa nyinvesteringar. I Finland har vi inte under en mycket lång tid klarat av att hitta tillräckligt mycket budgetmedel för det här ändamålet. Det har därför uppstått en stor s.k. reparationsskuld. Vi skulle alltså behöva satsa betydligt mera pengar än vad vi gör i dag bara för att upprätthålla den nuvarande standarden, för att inte tala om vad som skulle behövas för att åtgärda den reparationsskuld som uppstått. Det här är problem som flera regeringar och riksdagar funderat på hur vi ska kunna lösa. Det finns en hel del tankar, men det stora dilemmat är att det krävs mera pengar än vad man hittills ansett att vi har råd med.

När man tänker på investeringar i infrastrukturen tänker man kanske ofta på nya stora projekt . Det som vi ändå behöver mest är satsningar på och förbättringar av vårt befintliga vägnät. Det är tex. helt klart att vi ska satsa på Kustbanan i stället för att bygga ett mycket dyrare nytt spår mellan samma ändstationer.  Ett problem som vi brottas med i synnerhet i Nyland,  är att tillväxtcentrum, i vårt fall huvudstadsregionen, ofta drar det längre strået när prioriteringar görs. Det är naturligtvis inte fel att det satsas i områden där det bor många människor och trafiken är livlig, men när Nyland får en viss andel av hela landets budgetmedel så leder det ofta till att de mera perifera delarna av Nyland, som Väst- och Östnyland får en betydigt mindre andel än motsvarande regioner på annat håll i landet.

 Vägarna och järnvägsspåren som löper genom Västnyland har en enorm betydelse för oss som bor här och vi vet att det också har det för export- och importindustrin tack vare transporterna över Hangö hamn. Det finns en outnyttjad potential i vår region, som vi kunde ta bättre vara på  genom investeringar i trafikinfrastrukturen. Därför är det viktigt att fortsätta kämpa för förbättringar av riksväg 25 och stamvägarna 51 och 52, det lägre vägnätet, såväl som kustbanan och elektrifieringen av Hangö–Hyvinge-banan. Att Hangö hamn nu går så bra, gör att vi har bättre argument än tidigare för våra anspråk.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00