Viktigt att hjulen hålls i rullning

26.01.2018 kl. 14:05
Trafiklederna är på sätt och vis landets blodådror, längs och på dem  pulserar livet och där cirkulerar en ändlös ström av människor och varor

Transport av personer och varor utgör en av de viktigaste delarna av vårt samhälles ekonomiska system. Transportföretagen ser fortsättningsvis ut att vara livsviktiga för det dagliga livet och för den ekonomiska tillväxten. För att varutransporterna ska fungera måste två grundförutsättningar uppfyllas. Dels måste transportföretagen ha möjlighet att bedriva en lönsam verksamhet, och dels måste vägnätet vara i bra eller åtminstone hyfsat skick.

En fungerande trafikinfrastruktur förutsätter ett regelbundet underhåll av trafiknätet, men naturligtvis också vissa nyinvesteringar. I Finland har vi inte under en mycket lång tid klarat av att hitta tillräckligt mycket budgetmedel för det här ändamålet. Det har därför uppstått en stor s.k. reparationsskuld. Vi skulle alltså behöva satsa betydligt mera pengar än vad vi gör i dag bara för att upprätthålla den nuvarande standarden, för att inte tala om vad som skulle behövas för att åtgärda den reparationsskuld som uppstått. Det här är problem som flera regeringar och riksdagar funderat på hur vi ska kunna lösa. Det finns en hel del tankar, men det stora dilemmat är att det krävs mera pengar än vad man hittills ansett att vi har råd med.

När man tänker på investeringar i infrastrukturen tänker man kanske ofta på nya stora projekt . Det som vi ändå behöver mest är satsningar på och förbättringar av vårt befintliga vägnät. Det är tex. helt klart att vi ska satsa på Kustbanan i stället för att bygga ett mycket dyrare nytt spår mellan samma ändstationer.  Ett problem som vi brottas med i synnerhet i Nyland,  är att tillväxtcentrum, i vårt fall huvudstadsregionen, ofta drar det längre strået när prioriteringar görs. Det är naturligtvis inte fel att det satsas i områden där det bor många människor och trafiken är livlig, men när Nyland får en viss andel av hela landets budgetmedel så leder det ofta till att de mera perifera delarna av Nyland, som Väst- och Östnyland får en betydigt mindre andel än motsvarande regioner på annat håll i landet.

 Vägarna och järnvägsspåren som löper genom Västnyland har en enorm betydelse för oss som bor här och vi vet att det också har det för export- och importindustrin tack vare transporterna över Hangö hamn. Det finns en outnyttjad potential i vår region, som vi kunde ta bättre vara på  genom investeringar i trafikinfrastrukturen. Därför är det viktigt att fortsätta kämpa för förbättringar av riksväg 25 och stamvägarna 51 och 52, det lägre vägnätet, såväl som kustbanan och elektrifieringen av Hangö–Hyvinge-banan. Att Hangö hamn nu går så bra, gör att vi har bättre argument än tidigare för våra anspråk.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15