Viktigt att hjulen hålls i rullning

26.01.2018 kl. 14:05
Trafiklederna är på sätt och vis landets blodådror, längs och på dem  pulserar livet och där cirkulerar en ändlös ström av människor och varor

Transport av personer och varor utgör en av de viktigaste delarna av vårt samhälles ekonomiska system. Transportföretagen ser fortsättningsvis ut att vara livsviktiga för det dagliga livet och för den ekonomiska tillväxten. För att varutransporterna ska fungera måste två grundförutsättningar uppfyllas. Dels måste transportföretagen ha möjlighet att bedriva en lönsam verksamhet, och dels måste vägnätet vara i bra eller åtminstone hyfsat skick.

En fungerande trafikinfrastruktur förutsätter ett regelbundet underhåll av trafiknätet, men naturligtvis också vissa nyinvesteringar. I Finland har vi inte under en mycket lång tid klarat av att hitta tillräckligt mycket budgetmedel för det här ändamålet. Det har därför uppstått en stor s.k. reparationsskuld. Vi skulle alltså behöva satsa betydligt mera pengar än vad vi gör i dag bara för att upprätthålla den nuvarande standarden, för att inte tala om vad som skulle behövas för att åtgärda den reparationsskuld som uppstått. Det här är problem som flera regeringar och riksdagar funderat på hur vi ska kunna lösa. Det finns en hel del tankar, men det stora dilemmat är att det krävs mera pengar än vad man hittills ansett att vi har råd med.

När man tänker på investeringar i infrastrukturen tänker man kanske ofta på nya stora projekt . Det som vi ändå behöver mest är satsningar på och förbättringar av vårt befintliga vägnät. Det är tex. helt klart att vi ska satsa på Kustbanan i stället för att bygga ett mycket dyrare nytt spår mellan samma ändstationer.  Ett problem som vi brottas med i synnerhet i Nyland,  är att tillväxtcentrum, i vårt fall huvudstadsregionen, ofta drar det längre strået när prioriteringar görs. Det är naturligtvis inte fel att det satsas i områden där det bor många människor och trafiken är livlig, men när Nyland får en viss andel av hela landets budgetmedel så leder det ofta till att de mera perifera delarna av Nyland, som Väst- och Östnyland får en betydigt mindre andel än motsvarande regioner på annat håll i landet.

 Vägarna och järnvägsspåren som löper genom Västnyland har en enorm betydelse för oss som bor här och vi vet att det också har det för export- och importindustrin tack vare transporterna över Hangö hamn. Det finns en outnyttjad potential i vår region, som vi kunde ta bättre vara på  genom investeringar i trafikinfrastrukturen. Därför är det viktigt att fortsätta kämpa för förbättringar av riksväg 25 och stamvägarna 51 och 52, det lägre vägnätet, såväl som kustbanan och elektrifieringen av Hangö–Hyvinge-banan. Att Hangö hamn nu går så bra, gör att vi har bättre argument än tidigare för våra anspråk.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00