Intensiv vår väntar riksdagen

27.01.2018 kl. 07:04
Januari månad betyder vinteruppehåll i riksdagens pleniarbete. Under januari månad arbetar riksdagens stora utskott och de parlamentariska arbetsgrupperna, men i riksdagens stora plenisal är det nu tyst i ännu en vecka innan pleniarbetet återupptas.

Januari månads mindre inrutade dagar är viktiga då det ger mer tid för möten utanför riksdagshuset. Vid sidan av många möten, studie- och skolbesök på Åland har jag för egen del ordnat många bilaterala möten i Helsingfors med ministrar, riksdagskollegor och centrala tjänstemän gällande de frågor som kommer dominera riksdagens arbete i vår och i synnerhet de frågor som är av extra stor vikt för Åland.

 

Måndagen den 5 februari börjar riksdagen med att välja ny talman. Det är inte klart vem som Samlingspartiets riksdagsgrupp kommer att föreslå som ny talman, men Samlingspartiet övertar posten från Blå framtid eftersom man efter Sannfinländarnas splittring nu är riksdagens näst största riksdagsgrupp. Enligt riksdagens tradition har alltid den näst största riksdagsgruppen talmansposten. Riksmötets formella öppnande sker följande dag.

 

Första stora frågan under riksdagsvåren gäller arbetet med en ny spaningslag. Regeringen överlämnade i torsdags det aktuella lagförslaget. Frågan är mycket känslig eftersom lagförslaget förutsätter en ändring av grundlagen. Ifall grundlagen ska ändras i brådskande ordning, vilket regeringen föreslår, krävs 5/6 majoritet i riksdagen.

 

Den nya spaningslagen skulle förändra skyddet för elektroniska brevhemligheter, vilket är av mycket stor principiell betydelse. Lagen skulle ge möjlighet för polis och myndigheter att avlyssna telefonsamtal och internetkommunikation. Motivet för att tillåta det är arbetet med att förhindra grov brottslighet och terrorism, vars kommunikation långt sker elektroniskt. Idag får sådan kommunikation inte avlyssnas.

 

Sverige har redan den möjligheten genom den så kallade FRA-lagen och Finland behöver också en spaningslag. Samtidigt är det oerhört viktigt att säkerställa att spaningslagen inte innebär någon massövervakning av oskyldiga eller att missbruk sker. Regeringen föreslår därför bl.a. att ett nytt riksdagsutskott inrättas för att övervaka den nya signalspaningen. Riksdagsbehandlingen och hörandet av sakkunniga, i bland annat grundlagsutskottet, blir mycket intressant.

 

I mars får grundlagsutskottet en annan stor fråga på bordet då man får ett nytt lagförslag som hör ihop med den enorma vårdreformen. Det gör att riksdagen kan återuppta behandlingen av reformen som helhet, också gällande de delar som får konsekvenser på Åland. Grundlagsutskottets roll blir även här mycket central.

 

Ungefär samma tid kommer den omtalade parlamentariska arbetsgruppen om företagsstöd lämna sin slutrapport. För Ålands del är alla stöd som indirekt berör sjöfarten extra viktiga. Arbetsgruppens rekommendationer kommer inte ändra något under nuvarande regering, men kan ligga till grund för kommande regeringar. Därför är rekommendationerna från arbetsgruppen mycket viktiga och jag har därför mycket aktivt arbetat för att påverka dessa innan de snart slås fast.

 

Under våren kommer också den arbetsgrupp som nu arbetar vidare med revisionen av Ålands självstyrelselag presentera sitt resultat. Det blir avgörande för den vidare behandlingen och att lagförslaget kan ges till riksdagen. Många andra frågor och cirka 100 övriga lagförslag kommer också ges till riksdagen under våren. Således väntar en intensiv vår i arbetets tecken i riksdagen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00