Intensiv vår väntar riksdagen

27.01.2018 kl. 07:04
Januari månad betyder vinteruppehåll i riksdagens pleniarbete. Under januari månad arbetar riksdagens stora utskott och de parlamentariska arbetsgrupperna, men i riksdagens stora plenisal är det nu tyst i ännu en vecka innan pleniarbetet återupptas.

Januari månads mindre inrutade dagar är viktiga då det ger mer tid för möten utanför riksdagshuset. Vid sidan av många möten, studie- och skolbesök på Åland har jag för egen del ordnat många bilaterala möten i Helsingfors med ministrar, riksdagskollegor och centrala tjänstemän gällande de frågor som kommer dominera riksdagens arbete i vår och i synnerhet de frågor som är av extra stor vikt för Åland.

 

Måndagen den 5 februari börjar riksdagen med att välja ny talman. Det är inte klart vem som Samlingspartiets riksdagsgrupp kommer att föreslå som ny talman, men Samlingspartiet övertar posten från Blå framtid eftersom man efter Sannfinländarnas splittring nu är riksdagens näst största riksdagsgrupp. Enligt riksdagens tradition har alltid den näst största riksdagsgruppen talmansposten. Riksmötets formella öppnande sker följande dag.

 

Första stora frågan under riksdagsvåren gäller arbetet med en ny spaningslag. Regeringen överlämnade i torsdags det aktuella lagförslaget. Frågan är mycket känslig eftersom lagförslaget förutsätter en ändring av grundlagen. Ifall grundlagen ska ändras i brådskande ordning, vilket regeringen föreslår, krävs 5/6 majoritet i riksdagen.

 

Den nya spaningslagen skulle förändra skyddet för elektroniska brevhemligheter, vilket är av mycket stor principiell betydelse. Lagen skulle ge möjlighet för polis och myndigheter att avlyssna telefonsamtal och internetkommunikation. Motivet för att tillåta det är arbetet med att förhindra grov brottslighet och terrorism, vars kommunikation långt sker elektroniskt. Idag får sådan kommunikation inte avlyssnas.

 

Sverige har redan den möjligheten genom den så kallade FRA-lagen och Finland behöver också en spaningslag. Samtidigt är det oerhört viktigt att säkerställa att spaningslagen inte innebär någon massövervakning av oskyldiga eller att missbruk sker. Regeringen föreslår därför bl.a. att ett nytt riksdagsutskott inrättas för att övervaka den nya signalspaningen. Riksdagsbehandlingen och hörandet av sakkunniga, i bland annat grundlagsutskottet, blir mycket intressant.

 

I mars får grundlagsutskottet en annan stor fråga på bordet då man får ett nytt lagförslag som hör ihop med den enorma vårdreformen. Det gör att riksdagen kan återuppta behandlingen av reformen som helhet, också gällande de delar som får konsekvenser på Åland. Grundlagsutskottets roll blir även här mycket central.

 

Ungefär samma tid kommer den omtalade parlamentariska arbetsgruppen om företagsstöd lämna sin slutrapport. För Ålands del är alla stöd som indirekt berör sjöfarten extra viktiga. Arbetsgruppens rekommendationer kommer inte ändra något under nuvarande regering, men kan ligga till grund för kommande regeringar. Därför är rekommendationerna från arbetsgruppen mycket viktiga och jag har därför mycket aktivt arbetat för att påverka dessa innan de snart slås fast.

 

Under våren kommer också den arbetsgrupp som nu arbetar vidare med revisionen av Ålands självstyrelselag presentera sitt resultat. Det blir avgörande för den vidare behandlingen och att lagförslaget kan ges till riksdagen. Många andra frågor och cirka 100 övriga lagförslag kommer också ges till riksdagen under våren. Således väntar en intensiv vår i arbetets tecken i riksdagen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00