Intensiv vår väntar riksdagen

27.01.2018 kl. 07:04
Januari månad betyder vinteruppehåll i riksdagens pleniarbete. Under januari månad arbetar riksdagens stora utskott och de parlamentariska arbetsgrupperna, men i riksdagens stora plenisal är det nu tyst i ännu en vecka innan pleniarbetet återupptas.

Januari månads mindre inrutade dagar är viktiga då det ger mer tid för möten utanför riksdagshuset. Vid sidan av många möten, studie- och skolbesök på Åland har jag för egen del ordnat många bilaterala möten i Helsingfors med ministrar, riksdagskollegor och centrala tjänstemän gällande de frågor som kommer dominera riksdagens arbete i vår och i synnerhet de frågor som är av extra stor vikt för Åland.

 

Måndagen den 5 februari börjar riksdagen med att välja ny talman. Det är inte klart vem som Samlingspartiets riksdagsgrupp kommer att föreslå som ny talman, men Samlingspartiet övertar posten från Blå framtid eftersom man efter Sannfinländarnas splittring nu är riksdagens näst största riksdagsgrupp. Enligt riksdagens tradition har alltid den näst största riksdagsgruppen talmansposten. Riksmötets formella öppnande sker följande dag.

 

Första stora frågan under riksdagsvåren gäller arbetet med en ny spaningslag. Regeringen överlämnade i torsdags det aktuella lagförslaget. Frågan är mycket känslig eftersom lagförslaget förutsätter en ändring av grundlagen. Ifall grundlagen ska ändras i brådskande ordning, vilket regeringen föreslår, krävs 5/6 majoritet i riksdagen.

 

Den nya spaningslagen skulle förändra skyddet för elektroniska brevhemligheter, vilket är av mycket stor principiell betydelse. Lagen skulle ge möjlighet för polis och myndigheter att avlyssna telefonsamtal och internetkommunikation. Motivet för att tillåta det är arbetet med att förhindra grov brottslighet och terrorism, vars kommunikation långt sker elektroniskt. Idag får sådan kommunikation inte avlyssnas.

 

Sverige har redan den möjligheten genom den så kallade FRA-lagen och Finland behöver också en spaningslag. Samtidigt är det oerhört viktigt att säkerställa att spaningslagen inte innebär någon massövervakning av oskyldiga eller att missbruk sker. Regeringen föreslår därför bl.a. att ett nytt riksdagsutskott inrättas för att övervaka den nya signalspaningen. Riksdagsbehandlingen och hörandet av sakkunniga, i bland annat grundlagsutskottet, blir mycket intressant.

 

I mars får grundlagsutskottet en annan stor fråga på bordet då man får ett nytt lagförslag som hör ihop med den enorma vårdreformen. Det gör att riksdagen kan återuppta behandlingen av reformen som helhet, också gällande de delar som får konsekvenser på Åland. Grundlagsutskottets roll blir även här mycket central.

 

Ungefär samma tid kommer den omtalade parlamentariska arbetsgruppen om företagsstöd lämna sin slutrapport. För Ålands del är alla stöd som indirekt berör sjöfarten extra viktiga. Arbetsgruppens rekommendationer kommer inte ändra något under nuvarande regering, men kan ligga till grund för kommande regeringar. Därför är rekommendationerna från arbetsgruppen mycket viktiga och jag har därför mycket aktivt arbetat för att påverka dessa innan de snart slås fast.

 

Under våren kommer också den arbetsgrupp som nu arbetar vidare med revisionen av Ålands självstyrelselag presentera sitt resultat. Det blir avgörande för den vidare behandlingen och att lagförslaget kan ges till riksdagen. Många andra frågor och cirka 100 övriga lagförslag kommer också ges till riksdagen under våren. Således väntar en intensiv vår i arbetets tecken i riksdagen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15