Löfström ställde skriftligt spörsmål om motverkan av vattenskador

09.01.2018 kl. 11:27
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström har ställt ett skriftligt spörsmål till regeringen om motverkan av vattenskador i fastigheter.

År 2016 var de ersättningar som försäkringsbolagen betalade för vattenskador i Finland, inkl. Åland, sammanlagt 174 miljoner euro, den högsta summan i historien. Året var även det första då dessa kostnader var högre än försäkringskostnaderna för brandskador.

 

  • Vattenskador är mycket kostsamma för samhällsekonomin och försäkringsbolagen. För de flesta människor och familjer är husköp den största och viktigaste investeringen i livet och även om de allra flesta har försäkring är en vattenskada alltid till mycket besvär och skapar kostnader, säger Mats Löfström.

För att säkra sig mot vattenskador har många gått in för att använda så kallade vattenfelsbrytare. En vattenfelsbrytare är en apparat som monteras i fastighetens vattensystem och som analyserar vattenflödet i fastighetens ledningar. Apparaten kan med hög noggrannhet alarmera om läckage och då bryta vattentillförseln vid behov för att undvika skador. I Norge finns det lagstadgat krav på vattenfelsbrytare i nybyggda hus sedan 2010. Löfström frågade hur regeringen ser på skapandet av en likadan regel i Finland.

 

  • Obligatoriska vattenfelsbrytare i nya fastigheter skulle vara en proaktiv lösning som kunde bespara familjer, försäkringsbolag och samhällsekonomin mycket tid och pengar. En installation av vattenfelsbrytare ökar byggkostnaderna för ett nybyggt egnahemshus med runt 1000 euro i dagens läge, men apparaten kan förhindra skador på mycket större summor och skulle mycket sannolikt betala tillbaka sig genom sänkta försäkringspremier, säger Löfström.

 

Enligt nuvarande förslag på nya förordningar om fastigheters vatten- och avfallsteknik kommer inget krav på vattenfelsbrytare att införas i den förnyade markanvändnings- och bygglagen 1 januari 2018.

 

  • Det är viktigt att ta fungerande tekniska lösningar i bruk som förhindrar att de samhälleliga kostnaderna för vattenskador ökar i nuvarande takt. Om man ska införa nya regler måste man alltid säkerställa att det finns en klar motivering för dem. Det kan man med detta då den samhällsekonomiska nyttan skulle vara verkligt stor. 174 miljoner euro per år en mycket stor summa för samhället, säger Löfström.

 

  • Då många fastigheter nu blir äldre finns risken för att kostnaderna ytterligare kommer att stiga. De frivilliga program vissa försäkringsbolag idag erbjuder genom att gratis installera vattenfelsbrytare i gamla hus för att förhindra vattenskador är därför behjärtansvärda för hela samhällsekonomin, säger Löfström.

 

Mats Löfström besökte i december det åländska företaget Leakomatic, som är en av de största aktörerna i Finland på vattenfelsbrytare, för att bekanta sig med produktionen och tekniken.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50