Löfström ställde skriftligt spörsmål om motverkan av vattenskador

09.01.2018 kl. 11:27
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström har ställt ett skriftligt spörsmål till regeringen om motverkan av vattenskador i fastigheter.

År 2016 var de ersättningar som försäkringsbolagen betalade för vattenskador i Finland, inkl. Åland, sammanlagt 174 miljoner euro, den högsta summan i historien. Året var även det första då dessa kostnader var högre än försäkringskostnaderna för brandskador.

 

  • Vattenskador är mycket kostsamma för samhällsekonomin och försäkringsbolagen. För de flesta människor och familjer är husköp den största och viktigaste investeringen i livet och även om de allra flesta har försäkring är en vattenskada alltid till mycket besvär och skapar kostnader, säger Mats Löfström.

För att säkra sig mot vattenskador har många gått in för att använda så kallade vattenfelsbrytare. En vattenfelsbrytare är en apparat som monteras i fastighetens vattensystem och som analyserar vattenflödet i fastighetens ledningar. Apparaten kan med hög noggrannhet alarmera om läckage och då bryta vattentillförseln vid behov för att undvika skador. I Norge finns det lagstadgat krav på vattenfelsbrytare i nybyggda hus sedan 2010. Löfström frågade hur regeringen ser på skapandet av en likadan regel i Finland.

 

  • Obligatoriska vattenfelsbrytare i nya fastigheter skulle vara en proaktiv lösning som kunde bespara familjer, försäkringsbolag och samhällsekonomin mycket tid och pengar. En installation av vattenfelsbrytare ökar byggkostnaderna för ett nybyggt egnahemshus med runt 1000 euro i dagens läge, men apparaten kan förhindra skador på mycket större summor och skulle mycket sannolikt betala tillbaka sig genom sänkta försäkringspremier, säger Löfström.

 

Enligt nuvarande förslag på nya förordningar om fastigheters vatten- och avfallsteknik kommer inget krav på vattenfelsbrytare att införas i den förnyade markanvändnings- och bygglagen 1 januari 2018.

 

  • Det är viktigt att ta fungerande tekniska lösningar i bruk som förhindrar att de samhälleliga kostnaderna för vattenskador ökar i nuvarande takt. Om man ska införa nya regler måste man alltid säkerställa att det finns en klar motivering för dem. Det kan man med detta då den samhällsekonomiska nyttan skulle vara verkligt stor. 174 miljoner euro per år en mycket stor summa för samhället, säger Löfström.

 

  • Då många fastigheter nu blir äldre finns risken för att kostnaderna ytterligare kommer att stiga. De frivilliga program vissa försäkringsbolag idag erbjuder genom att gratis installera vattenfelsbrytare i gamla hus för att förhindra vattenskador är därför behjärtansvärda för hela samhällsekonomin, säger Löfström.

 

Mats Löfström besökte i december det åländska företaget Leakomatic, som är en av de största aktörerna i Finland på vattenfelsbrytare, för att bekanta sig med produktionen och tekniken.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15