Pressmeddelande

ANHÖRIGA TILL OMKOMNA BEVÄRINGAR BÖR FÅ HÖGRE ERSÄTTNING – ALLA MÄNNISKOLIV ÄR LIKA VÄRDA

21.12.2017 kl. 11:09

Svenska folkpartiet vill att de anhöriga till beväringar som dör i militärtjänsten ska få högre ersättning än vad som nu är fallet.

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson har ställt ett skriftligt spörsmål till regeringen i ärendet. Spörsmålet lämnades in på onsdagen och alla SFP:s riksdagsledamöter samt Ålands ledamot Mats Löfström har undertecknat det.

− Ingenting kan ersätta ett människoliv som gått förlorat, men varje människoliv borde vara lika mycket värt då det gäller personer som mist livet i uppdrag för att tjäna fosterlandet, säger Henriksson.

− Därför vill jag och SFP se en ändring i nuvarande lagstiftning på ett sånt sätt att de drabbade anhöriga känner sig rättvist behandlade.

Enligt nuvarande lagstiftning betalar Statskontoret bara ut 4810 euro i ersättning för begravningskostnader. Om den avlidne är gift betalas ersättning som familjepension till änka/änkling och barn. Men någon egentlig ersättning för dödsfallet betalas inte.

För militärer som dör i internationella krishanteringsuppdrag betalas däremot 200 000 euro och det betalas ut till en namngiven förmånstagare.

− Det är en skälig ersättning, och det är rimligt att de anhöriga till omkomna beväringar får samma ersättning. Det finns ingen anledning till att de som tjänar fosterlandet skulle behandlas på olika sätt, säger Henriksson.

Fyra beväringar från Nylands Brigad omkom i en tragisk olycka i Raseborg den 26 oktober i år då ett militärfordon kolliderade med ett tåg i en plankorsning.

− Tänker regeringen utreda möjligheten att betala ersättningar retroaktivt till de anhöriga vars närstående omkom i olyckan i Raseborg? frågar Henriksson i det skriftliga spörsmålet.

− En retroaktiv ersättning till dem skulle vara skälig och rättvis, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15