Finland 100 år- Laglighet, medbestämmande och framsteg

10.12.2017 kl. 06:20

Vårt lands 100-års jubileum kulminerade på självständighetsdagen i onsdags. På gatorna i Helsingfors möttes jag av en stark gemenskapskänsla. Glädjen lyste i människors ansikten, lyckan över den frihet och trygghet vi kan känna i vårt nu 100-åriga Finland var påtaglig. Samma känsla fanns säkert överallt i vårt land, vid hjältegravarna, vid de lokala festerna, på torgen och gatorna. Runt om i världen lystes viktiga byggnader upp i blåvitt. Alla ville vara med och dela vår glädje och sociala medier fylldes av gratulationer. Det var något alldeles speciellt och unikt. En underbar kärleksförklaring till vårt fosterland.

Finland är ett land som kan vara stolt över sin historia, sin kultur och sin tvåspråkighet. Med mottot  ”laglighet, medbestämmande och framsteg” började vi finländare bygga upp vårt land under ledning av vår förste president K.J. Ståhlberg. Hans tidlösa ord står som en god grund för oss ännu idag. Då liksom nu har vi all orsak att försvara det öppna rättssamhälle. De ansträngningar Finland under det senaste seklet har gjort har lett till att vi är ett av världens tryggaste, stabilaste och friaste länder. Vi har världens renaste luft och vi har världens renaste mat och vatten. Vi har en skola i värdsklass, hög teknologiutveckling och en stor respekt för naturen. Vi ska vara glada över att få bo i ett av världens på många sätt rikaste länder. Det betyder ändå ingalunda att vi har råd att sakta ner och sluta utveckla vårt samhälle.

 

Världen utvecklas i en enorm takt och det lönar sig att se till att man hänger med. Vi i SFP vill fortsättningsvis se Finland som ett bildningsland, ett land som har råd att höja blicken. Vi ska inte vända oss inåt, utan vi ska vara ett land som visar respekt för alla medborgare och medborgargrupper. Finland drar inte bara nytta av att få vara en del av den världsomfattande gemenskapen, utan världen behöver också Finland i sin brobyggarroll – i Norden, kring Östersjön, i Europa och globalt.

 

Vi behöver fortfarande större jämställdhet mellan kvinnor och män, också inom arbetslivet. Vi behöver ett samhällsklimat som uppmuntrar till framsteg, som i alla lägen är mänskligt, inkluderande och positivt. Vi måste också fortsätta att satsa på en god skola och utbildning. Utbildningen är ett av de bästa sätten att garantera alla barn och unga jämlika förutsättningar att klara sig i livet.

 

Det är svårt att inte uppehålla sig en stund vid tacksamheten för veteranerna och deras hjältedåd. Förhållandena vid fronten under vinterkriget, fortsättningskriget och kriget i Lappland är något som är nästan omöjligt för oss yngre generationer att förstå. Själv har jag, likt så många andra i min generation, via min familj fått höra om min fars krigserfarenheter, till exempel om slaget vid Tali-Ihantala, där han deltog.

Jag och min generation har haft lyckan att få leva i vårt egna, fria land. I fred och i välfärd, och kunna fatta våra egna demokratiska beslut, tack vare de uppoffringar som veteranerna gjorde liksom alla de som skötte hemmafronten. Det är vår uppgift att se till att också kommande generationer kommer ihåg att vår fred och vår välfärd inte kommit gratis. Inte bara för att hedra minnet av dem som byggt vårt land, men också för att behålla den fina ödmjuka fosterländskhet som vi alla i Finland känner.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00