Finland 100 år- Laglighet, medbestämmande och framsteg

10.12.2017 kl. 06:20

Vårt lands 100-års jubileum kulminerade på självständighetsdagen i onsdags. På gatorna i Helsingfors möttes jag av en stark gemenskapskänsla. Glädjen lyste i människors ansikten, lyckan över den frihet och trygghet vi kan känna i vårt nu 100-åriga Finland var påtaglig. Samma känsla fanns säkert överallt i vårt land, vid hjältegravarna, vid de lokala festerna, på torgen och gatorna. Runt om i världen lystes viktiga byggnader upp i blåvitt. Alla ville vara med och dela vår glädje och sociala medier fylldes av gratulationer. Det var något alldeles speciellt och unikt. En underbar kärleksförklaring till vårt fosterland.

Finland är ett land som kan vara stolt över sin historia, sin kultur och sin tvåspråkighet. Med mottot  ”laglighet, medbestämmande och framsteg” började vi finländare bygga upp vårt land under ledning av vår förste president K.J. Ståhlberg. Hans tidlösa ord står som en god grund för oss ännu idag. Då liksom nu har vi all orsak att försvara det öppna rättssamhälle. De ansträngningar Finland under det senaste seklet har gjort har lett till att vi är ett av världens tryggaste, stabilaste och friaste länder. Vi har världens renaste luft och vi har världens renaste mat och vatten. Vi har en skola i värdsklass, hög teknologiutveckling och en stor respekt för naturen. Vi ska vara glada över att få bo i ett av världens på många sätt rikaste länder. Det betyder ändå ingalunda att vi har råd att sakta ner och sluta utveckla vårt samhälle.

 

Världen utvecklas i en enorm takt och det lönar sig att se till att man hänger med. Vi i SFP vill fortsättningsvis se Finland som ett bildningsland, ett land som har råd att höja blicken. Vi ska inte vända oss inåt, utan vi ska vara ett land som visar respekt för alla medborgare och medborgargrupper. Finland drar inte bara nytta av att få vara en del av den världsomfattande gemenskapen, utan världen behöver också Finland i sin brobyggarroll – i Norden, kring Östersjön, i Europa och globalt.

 

Vi behöver fortfarande större jämställdhet mellan kvinnor och män, också inom arbetslivet. Vi behöver ett samhällsklimat som uppmuntrar till framsteg, som i alla lägen är mänskligt, inkluderande och positivt. Vi måste också fortsätta att satsa på en god skola och utbildning. Utbildningen är ett av de bästa sätten att garantera alla barn och unga jämlika förutsättningar att klara sig i livet.

 

Det är svårt att inte uppehålla sig en stund vid tacksamheten för veteranerna och deras hjältedåd. Förhållandena vid fronten under vinterkriget, fortsättningskriget och kriget i Lappland är något som är nästan omöjligt för oss yngre generationer att förstå. Själv har jag, likt så många andra i min generation, via min familj fått höra om min fars krigserfarenheter, till exempel om slaget vid Tali-Ihantala, där han deltog.

Jag och min generation har haft lyckan att få leva i vårt egna, fria land. I fred och i välfärd, och kunna fatta våra egna demokratiska beslut, tack vare de uppoffringar som veteranerna gjorde liksom alla de som skötte hemmafronten. Det är vår uppgift att se till att också kommande generationer kommer ihåg att vår fred och vår välfärd inte kommit gratis. Inte bara för att hedra minnet av dem som byggt vårt land, men också för att behålla den fina ödmjuka fosterländskhet som vi alla i Finland känner.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00