Ett mycket ledsamt förslag

11.12.2017 kl. 15:17
Riksdagen fortsatte idag behandla regeringens förslag om språkförsök med frivillig svenska i finska skolor

Regeringens förslag innebär att 2200 elever i finska skolor får välja om de vill läsa svenska i grundskolan från och med nästa höst.

- Det här förslaget om ett språkförsök riskerar göra att svenska språket får en mer undanträngd roll i den finländska skolan. Det är ett mycket ledsamt förslag, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

- Svenska språket är inte enbart en kontaktlänk till en stor del av landets historia, utan är också en bro och kontaktyta till övriga Norden. Vill Finland vara en aktiv medlem av Norden går det inte att bortse från svenskakunskaperna i landet, säger Löfström.

Sannfinländarna la ett ändringsförslag om att språkförsöket skulle utvidgas till 5000 elever (från 2200 elever). Sannfinländarnas förslag röstades ner med klar majoritet.

- Det känns inte som om man inleder försöket för att vilja dra några egentliga slutsatser, utan för att man  avsiktligt vill minska svenskans ställning. Det gör mig ledsen och bekymrad, säger Löfström.

- Jag vet att det finns sannfinländska och Blåa riksdagsledamöter och ministrar som aktivt jobbat för att språkförsöket skulle vara mycket större. Jag är därför samtidigt tacksam över alla de politiker i regeringslägret som arbetat för att försöket ska bli så litet som möjligt, säger Löfström.

Löfström är, trots att försöket blir litet, oroad över försöket och har i debatten också lyft upp de konsekvenser det på sikt kan få för Åland.

- Svenskkunskaperna i statsförvaltningen och hos statliga myndigheter har försämrats om man blickar tillbaka i ett 10-15 års perspektiv. Det här har också konstaterats i tidigare utlåtanden från grundlagsutskottet. Av den anledningen borde vi i stället diskutera hur vi kan vända på den här utvecklingen, hur svenskundervisningen kan utvecklas och förstärkas, inte avvecklas och försvagas, säger Löfström.

- Som en del av Ålandsöverenskommelsen i Nationernas Förbund förband sig Finland att upprätthålla kontakterna med Åland, och sköta ålänningarnas ärenden, på svenska. Därför är det skäl att också i detta hänseende påminna om den internationella överenskommelsen och de förpliktelser Finland avgett. De är ännu lika mycket i kraft idag som för 90 år sedan, säger Löfström.

Riksdagens andra behandling sker idag måndag. Omröstningen sker i morgon tisdag där Löfström kommer att rösta emot förslaget om att göra svenskan frivillig för 2200 elever i finska skolor. Lagförslaget påverkar inte åländska skolor.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35