Ett mycket ledsamt förslag

11.12.2017 kl. 15:17
Riksdagen fortsatte idag behandla regeringens förslag om språkförsök med frivillig svenska i finska skolor

Regeringens förslag innebär att 2200 elever i finska skolor får välja om de vill läsa svenska i grundskolan från och med nästa höst.

- Det här förslaget om ett språkförsök riskerar göra att svenska språket får en mer undanträngd roll i den finländska skolan. Det är ett mycket ledsamt förslag, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

- Svenska språket är inte enbart en kontaktlänk till en stor del av landets historia, utan är också en bro och kontaktyta till övriga Norden. Vill Finland vara en aktiv medlem av Norden går det inte att bortse från svenskakunskaperna i landet, säger Löfström.

Sannfinländarna la ett ändringsförslag om att språkförsöket skulle utvidgas till 5000 elever (från 2200 elever). Sannfinländarnas förslag röstades ner med klar majoritet.

- Det känns inte som om man inleder försöket för att vilja dra några egentliga slutsatser, utan för att man  avsiktligt vill minska svenskans ställning. Det gör mig ledsen och bekymrad, säger Löfström.

- Jag vet att det finns sannfinländska och Blåa riksdagsledamöter och ministrar som aktivt jobbat för att språkförsöket skulle vara mycket större. Jag är därför samtidigt tacksam över alla de politiker i regeringslägret som arbetat för att försöket ska bli så litet som möjligt, säger Löfström.

Löfström är, trots att försöket blir litet, oroad över försöket och har i debatten också lyft upp de konsekvenser det på sikt kan få för Åland.

- Svenskkunskaperna i statsförvaltningen och hos statliga myndigheter har försämrats om man blickar tillbaka i ett 10-15 års perspektiv. Det här har också konstaterats i tidigare utlåtanden från grundlagsutskottet. Av den anledningen borde vi i stället diskutera hur vi kan vända på den här utvecklingen, hur svenskundervisningen kan utvecklas och förstärkas, inte avvecklas och försvagas, säger Löfström.

- Som en del av Ålandsöverenskommelsen i Nationernas Förbund förband sig Finland att upprätthålla kontakterna med Åland, och sköta ålänningarnas ärenden, på svenska. Därför är det skäl att också i detta hänseende påminna om den internationella överenskommelsen och de förpliktelser Finland avgett. De är ännu lika mycket i kraft idag som för 90 år sedan, säger Löfström.

Riksdagens andra behandling sker idag måndag. Omröstningen sker i morgon tisdag där Löfström kommer att rösta emot förslaget om att göra svenskan frivillig för 2200 elever i finska skolor. Lagförslaget påverkar inte åländska skolor.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15