Tal till krigsinvaliderna på Kauniala sjukhus

06.12.2017 kl. 13:21
Tacksamheten för vad ni krigsveteraner och krigsinvalider utförde, såväl män som kvinnor, är total, sade Veronica Rehn-Kivi.

Svenska folkpartiets riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi hade på Finlands 100-årsdag äran att tala till krigsinvaliderna på Kauniala sjukhus i Grankulla.

− Tacksamheten för vad ni krigsveteraner och krigsinvalider utförde, såväl män som kvinnor, är total, sade Veronica Rehn-Kivi.

Under Finlands ödestimma, under de tyngsta åren i Finlands historia under vinter- och fortsättningskrigen, bar krigsveteranerna och krigsinvaliderna den tyngsta bördan.

− Ni kämpade mot en övermäktig fiende, ni var tvungna att ge upp ungdomens förhoppningar och till och med er hälsa och ni gav oss ett fosterland, sade Rehn-Kivi.

Hon hoppas och tror att alla finländare på republikens 100-årsdag tänker på dem med en särskild värme.

− I Finland råder en bred samstämmighet om att det internationella samfundet är viktigt för Finlands försvarsförmåga och för att värja hot mot landet. Därför utvecklas landets försvarssystem så att det inte skulle uppstå några praktiska problem för en militär allians, sade Rehn-Kivi.

Hon nämnde också många saker som Finland idag kan vara stolt över. Det handlar bland annat om den höga utbildningsnivån.

− Ett litet och smidigt Finland med välutbildade unga kan fortsätta den här framgångsberättelsen genom att modigt förnya sig, genom att konkurrera internationellt och genom att ta till sig nya idéer. Genom att isolera sig och stänga gränser klarar vi oss inte. Då stänger vi samtidigt dörren för nya möjligheter, sade Rehn-Kivi.

 En annan framgångsfaktor är jämställdheten mellan kvinnor och män. Hon betonade kvinnornas andel i samhällsbygget.

− Det funnits många starka kvinnor i vår historia, men vi får inte glömma de vanliga kvinnornas strävanden i vardagen för att bygga upp det hundraåriga Finland, sade Rehn-Kivi.

Till sist tackade hon ännu en gång krigsinvaliderna.

− Ärade krigsinvalider, jag vill rikta ett stort tack till er för de insatser och uppoffringar ni har gjort för vårt fosterland! Finland är ett bra land att leva i, sade Veronica Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15