SKARVPROBLEMET MÅSTE ÅTGÄRDAS

01.12.2017 kl. 16:56
En medborgardelegation från Närpes och Kaskö uppvaktade på fredagen två ansvariga ministrar i riksdagen. Delegationen hade med sig över 4238 namnunderskrifter om krav på att myndigheterna gör något åt skarvproblemet i Pjelaxfjärden.

Delegationen överräckte underskrifterna till miljöminister Kimmo Tiilikainen (C.) och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C.). Från SFP:s håll var riksdagsledamöterna Anna-Maja Henriksson, Mats Nylund och Anders Adlercreutz med vid uppvaktningen.

− Nu måste regeringen verkligen ta skarvproblematiken på allvar, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson. Hon ledde en skarvarbetsgrupp tillsatt av Miljöministeriet som lade fram en handlingsplan i fjol.

Närpes Kaskö fiskeområde anhöll redan för över ett år sedan (14.11.2016) om undantagslov hos NTM-centralen om att kunna vidta åtgärder, men myndigheten har ännu inte kommit med något beslut.

− Det är fullständigt oacceptabelt att en myndighet tar över ett år på sig när läget har varit akut så här länge i Pjelaxfjärden, säger Henriksson.

Skarvkolonin flyttade från Merikarvia efter att den schasades i vägg 50 kilometer norrut till Pjelaxfjärden. Vattenkvaliteten har försämrats och lukten från fåglarnas avföring fördärvar miljön och trivseln i området. Kolonin i Pjelaxfjärden består av cirka 14 000 skarvar. Antalet har stigit mångfalt på bara två år.

− Såväl företagare, fiskare, lokalinvånare som sommarboende lider av det här problemet. Myndigheter kan inte bara stå handfallna inför ett sånt här miljöproblem, säger Henriksson.

Det enda miljöministern lovade att göra var att ta reda på varför NTM-centralen sölar.

− Nu är det upp till bevis för regeringen, tänker den åtgärda skarvproblemet eller måste det först drabbade Insjöfinland innan den reagerar? frågar sig Henriksson.

Mats Nylund ser det inte som en tillräcklig åtgärd att skrämma bort fåglarna.

− Det skulle ju vara en helt värdelös åtgärd som bara flyttar problemet någon annanstans, säger Mats Nylund.

Skarvkolonin i Pjelaxfjärden äter 2200–3700 kilo fisk i dygnet.

− Förekomsten av abborre i de här vattnen har minskat med 70–90 procent sedan skarven kom. Nu måste krafttag till för att minska skarvstammen. Nu räcker det inte med myndigheternas tövande. Nu krävs en helhetssyn på hur skarvproblemet ska åtgärdas, säger Nylund.

 

För ytterligare information: Anna-Maja Henriksson tfn 050-512 2377 och Mats Nylund 050-512 2191.

Adlercreutz, Henriksson och Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15