SKARVPROBLEMET MÅSTE ÅTGÄRDAS

01.12.2017 kl. 16:56
En medborgardelegation från Närpes och Kaskö uppvaktade på fredagen två ansvariga ministrar i riksdagen. Delegationen hade med sig över 4238 namnunderskrifter om krav på att myndigheterna gör något åt skarvproblemet i Pjelaxfjärden.

Delegationen överräckte underskrifterna till miljöminister Kimmo Tiilikainen (C.) och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C.). Från SFP:s håll var riksdagsledamöterna Anna-Maja Henriksson, Mats Nylund och Anders Adlercreutz med vid uppvaktningen.

− Nu måste regeringen verkligen ta skarvproblematiken på allvar, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson. Hon ledde en skarvarbetsgrupp tillsatt av Miljöministeriet som lade fram en handlingsplan i fjol.

Närpes Kaskö fiskeområde anhöll redan för över ett år sedan (14.11.2016) om undantagslov hos NTM-centralen om att kunna vidta åtgärder, men myndigheten har ännu inte kommit med något beslut.

− Det är fullständigt oacceptabelt att en myndighet tar över ett år på sig när läget har varit akut så här länge i Pjelaxfjärden, säger Henriksson.

Skarvkolonin flyttade från Merikarvia efter att den schasades i vägg 50 kilometer norrut till Pjelaxfjärden. Vattenkvaliteten har försämrats och lukten från fåglarnas avföring fördärvar miljön och trivseln i området. Kolonin i Pjelaxfjärden består av cirka 14 000 skarvar. Antalet har stigit mångfalt på bara två år.

− Såväl företagare, fiskare, lokalinvånare som sommarboende lider av det här problemet. Myndigheter kan inte bara stå handfallna inför ett sånt här miljöproblem, säger Henriksson.

Det enda miljöministern lovade att göra var att ta reda på varför NTM-centralen sölar.

− Nu är det upp till bevis för regeringen, tänker den åtgärda skarvproblemet eller måste det först drabbade Insjöfinland innan den reagerar? frågar sig Henriksson.

Mats Nylund ser det inte som en tillräcklig åtgärd att skrämma bort fåglarna.

− Det skulle ju vara en helt värdelös åtgärd som bara flyttar problemet någon annanstans, säger Mats Nylund.

Skarvkolonin i Pjelaxfjärden äter 2200–3700 kilo fisk i dygnet.

− Förekomsten av abborre i de här vattnen har minskat med 70–90 procent sedan skarven kom. Nu måste krafttag till för att minska skarvstammen. Nu räcker det inte med myndigheternas tövande. Nu krävs en helhetssyn på hur skarvproblemet ska åtgärdas, säger Nylund.

 

För ytterligare information: Anna-Maja Henriksson tfn 050-512 2377 och Mats Nylund 050-512 2191.

Adlercreutz, Henriksson och Nylund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00