Jubileumsplenum för den 100-åriga självständigheten 5.12.2017

05.12.2017 kl. 12:37
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen

Republikens president,

Ärade talman,

 

”Laillisuus, kansanvaltaisuus ja edistys.” ”Laglighet, medbestämmande och framsteg”.

Detta motto hade K.J. Ståhlberg, det självständiga Finlands första president som höll i pennan då författningen skrevs. Det var tidlösa ord han yttrade.

Ståhlbergs starka betoning av lagligheten ska ses mot bakgrund av den skarpa tudelning landet genomled 1918 direkt efter självständigheten. Efter de upprivande krigshandlingarna gällde det att få känslorna i styr och lämna motsättningarna bakom sig.

Det självständiga Finland skulle byggas upp och endräkt skulle skapas.

Då, liksom nu, har vi orsak att försvara det öppna rättssamhället. Finland är ett land som kan vara stolt över sin historia, sin kultur och sin tvåspråkighet.

 

Svenska riksdagsgruppen vill se Finland som en bildningsstat som har råd att höja blicken. Vi ska inte vända oss inåt, utan vi ska vara ett land som visar respekt för alla medborgare och medborgargrupper. Finland behövs i sin brobyggarroll – i Norden, kring Östersjön, i Europa och globalt.

Utvecklingen är snabb och vi måste fortsätta satsa på en god skola och utbildning för att hänga med. Vi behöver större jämställdhet mellan kvinnor och män, också i arbetskarriärerna. Vi behöver ett samhällsklimat som uppmuntrar till framsteg, som i alla lägen är mänskligt, inkluderande och positivt.

Det är viktigt, också för demokratins framtid, att vi bryr oss. Att ingen lämnas utanför – gammal eller ung. Riksdagens jubileumsbeslut är en satsning på barn och unga. Utanförskap ska kunna upptäckas och motverkas i tid med förebyggande åtgärder.

 

Det är med ödmjuk tacksamhet vi får komma ihåg alla dem som varit med och byggt det Finland vi nu firar. Tack vare tidigare generationers uppoffringar har vi fått ett välfärds-Finland i arv, och vårt uppdrag är att föra det vidare så att också nästa generation får bo i ett av världens bästa länder. 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15