Tingsrättsreformen går åt svenskan

26.11.2017 kl. 10:44

Den här veckan var dyster för Svenskfinland och tvåspråkigheten. Regeringspartierna röstade igenom den s.k. tingsrättsreformen i riksdagen. Hela oppositionen med SFP i spetsen motsatte sig regeringens nedskärning av 27 tingsrätter till  20.

Tingsrättsreformen slår särskilt hårt mot Svenskfinland. Tre av landets tvåspråkiga tingsrätter; Östra Nylands tingsrätt i Borgå, Västra Nylands tingsrätt i Raseborg och Mellersta Österbottens tingsrätt i Karleby läggs ner. Sammanslagningen av Mellersta Österbottens och Österbottens tingsrätt innebär samtidigt att den enda tvåspråkiga tingsrätten på fastlandet med svenska som majoritetsspråk inom domkretsen byter majoritetsspråk till finska. Av de separata tingsplatserna dras bl.a. Kimitoön, Kyrkslätt, Kristinestad och Jakobstad in enligt regeringens förslag.

Regeringen har valt att lägga ner tingsrätter som för tillfället bäst klarar av att trygga medborgarnas språkliga rättigheter. Därför är förslaget oacceptabelt. Borgå och Raseborg behöver sina tingsrätter. Ju mindre den svenskspråkiga befolkningens relativa andel blir, desto svårare kommer det att vara att i det verkliga livet trygga rätten till rättegång på det egna modersmålet. I komplicerade juridiska frågor är det särskilt viktigt att kunna garantera medborgarna service på deras modersmål. Det handlar om vars och ens rättsskydd.

För oss i Jakobstadsnejden ter sig situationen mer än märklig. Det är inte många år sedan jag som nybliven justitieminister hade glädjen att inviga vårt nya ämbetshus Ebba, med en modern och ändamålsenlig tingssal och tidsenligt polisfängelse. Det känns därför obegripligt att staten först ena dagen satsar pengar på att rusta upp och sedan andra dagen fattar beslut om att montera ned. Det är inte ansvarsfull hantering med skattebetalarnas pengar. Jag har inte till dags dato fått höra ett enda hållbart argument om varför regeringen vill lägga ner just vår sessionsplats. Värt att notera är att regeringen samtidigt väljer att bevara tingsplatsen i centerdominerade Kauhava, trots att invånarantalet i den regionen är klart mindre än i vår nejd med ca 50 000 invånare.

Österbottens tingsrätts lagman Daniel Allén säger ändå bl.a i Svenska Yles intervju 23.11 att tingsrätten nog kommer att sitta i Jakobstad åtminstone så länge som han är i tjänst. Tingssalen i Jakobstad har ett hyreskontrakt som är i kraft fram till 2025. Jag är otroligt glad ifall det blir som Allén säger. Det man naturligtvis då kan fråga sig är, hur det kommer sig att enbart Vasa och Karleby nämns som sessionsplatser i den förordning som räknar upp tingsrätternas kanslier och sessionsplatser efter reformen. Under resans gång har vi upprepade gånger hänvisat till just hyreskontraktet, men på justitieministeriet har man hittills inte kommit till mötes.

Lagändringen betyder också att domstolspraktiken, d.v.s. auskulteringen härefter endast kunde göras på svenska vid Ålands tingsrätt. För tillfället är det möjligt att auskultera på svenska också vid Österbottens tingsrätt. Denna möjlighet försvinner i och med att Österbottens tingsrätts majoritetsspråk ändras från svenska till finska. Men, det finns en utväg och det är att  genom en statsrådsförordning fastställa ett visst antal notarieplatser med krav på fullständiga kunskaper i svenska. Görs inte det, så kommer det att resultera i långtgående följder för den framtida tillgången på svenskkunniga domare i Finland. Tills vidare har inte justitieminister Häkkänen, trots otaliga uppmaningar från SFP, gett några garantier om hur den svenskspråkiga auskulteringen på fastlandet kommer att tryggas. Nu är det alltså upp till bevis för ministern!

Avslutningsvis så kan man utan att överdriva konstatera att tingsrättsreformen är ett tydligt exempel på  hur det går när SFP inte är i regeringen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15