Tingsrättsreformen går åt svenskan

26.11.2017 kl. 10:44

Den här veckan var dyster för Svenskfinland och tvåspråkigheten. Regeringspartierna röstade igenom den s.k. tingsrättsreformen i riksdagen. Hela oppositionen med SFP i spetsen motsatte sig regeringens nedskärning av 27 tingsrätter till  20.

Tingsrättsreformen slår särskilt hårt mot Svenskfinland. Tre av landets tvåspråkiga tingsrätter; Östra Nylands tingsrätt i Borgå, Västra Nylands tingsrätt i Raseborg och Mellersta Österbottens tingsrätt i Karleby läggs ner. Sammanslagningen av Mellersta Österbottens och Österbottens tingsrätt innebär samtidigt att den enda tvåspråkiga tingsrätten på fastlandet med svenska som majoritetsspråk inom domkretsen byter majoritetsspråk till finska. Av de separata tingsplatserna dras bl.a. Kimitoön, Kyrkslätt, Kristinestad och Jakobstad in enligt regeringens förslag.

Regeringen har valt att lägga ner tingsrätter som för tillfället bäst klarar av att trygga medborgarnas språkliga rättigheter. Därför är förslaget oacceptabelt. Borgå och Raseborg behöver sina tingsrätter. Ju mindre den svenskspråkiga befolkningens relativa andel blir, desto svårare kommer det att vara att i det verkliga livet trygga rätten till rättegång på det egna modersmålet. I komplicerade juridiska frågor är det särskilt viktigt att kunna garantera medborgarna service på deras modersmål. Det handlar om vars och ens rättsskydd.

För oss i Jakobstadsnejden ter sig situationen mer än märklig. Det är inte många år sedan jag som nybliven justitieminister hade glädjen att inviga vårt nya ämbetshus Ebba, med en modern och ändamålsenlig tingssal och tidsenligt polisfängelse. Det känns därför obegripligt att staten först ena dagen satsar pengar på att rusta upp och sedan andra dagen fattar beslut om att montera ned. Det är inte ansvarsfull hantering med skattebetalarnas pengar. Jag har inte till dags dato fått höra ett enda hållbart argument om varför regeringen vill lägga ner just vår sessionsplats. Värt att notera är att regeringen samtidigt väljer att bevara tingsplatsen i centerdominerade Kauhava, trots att invånarantalet i den regionen är klart mindre än i vår nejd med ca 50 000 invånare.

Österbottens tingsrätts lagman Daniel Allén säger ändå bl.a i Svenska Yles intervju 23.11 att tingsrätten nog kommer att sitta i Jakobstad åtminstone så länge som han är i tjänst. Tingssalen i Jakobstad har ett hyreskontrakt som är i kraft fram till 2025. Jag är otroligt glad ifall det blir som Allén säger. Det man naturligtvis då kan fråga sig är, hur det kommer sig att enbart Vasa och Karleby nämns som sessionsplatser i den förordning som räknar upp tingsrätternas kanslier och sessionsplatser efter reformen. Under resans gång har vi upprepade gånger hänvisat till just hyreskontraktet, men på justitieministeriet har man hittills inte kommit till mötes.

Lagändringen betyder också att domstolspraktiken, d.v.s. auskulteringen härefter endast kunde göras på svenska vid Ålands tingsrätt. För tillfället är det möjligt att auskultera på svenska också vid Österbottens tingsrätt. Denna möjlighet försvinner i och med att Österbottens tingsrätts majoritetsspråk ändras från svenska till finska. Men, det finns en utväg och det är att  genom en statsrådsförordning fastställa ett visst antal notarieplatser med krav på fullständiga kunskaper i svenska. Görs inte det, så kommer det att resultera i långtgående följder för den framtida tillgången på svenskkunniga domare i Finland. Tills vidare har inte justitieminister Häkkänen, trots otaliga uppmaningar från SFP, gett några garantier om hur den svenskspråkiga auskulteringen på fastlandet kommer att tryggas. Nu är det alltså upp till bevis för ministern!

Avslutningsvis så kan man utan att överdriva konstatera att tingsrättsreformen är ett tydligt exempel på  hur det går när SFP inte är i regeringen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00