Chockhöjningen av Sveriges nya farledsavgifter försvårar sjöfarten mellan Finland och Sverige

17.11.2017 kl. 16:28
Sjöfartsverket i Sverige presenterade tidigare i veckan nya farledsavgifter för sjöfarten. Sverige har full laglig rätt att fastställa farledsavgifter i egna vatten. Det är ändå viktigt att minnas att avgifterna får konsekvenser också utanför Sveriges gränser.

Finland och Sverige har mycket kommunikationer och ett stort handelsutbyte med varandra. Därför påverkar de höjda farledsavgifterna också Finland. Sjöfartsverkets beslut höjer inte bara farledsavgifterna utan inför också en ny modell för att räkna ut dem.

- Chockhöjningen av avgifterna, som för vissa rederier kan komma att fördubblas, kommer införas från och med 1 januari 2018, alltså med drygt sex veckors framförhållning. Rederier, med trafik mellan Finland och Sverige, kommer då att få se sina årliga farledsavgiftskostnader öka med många miljoner kronor, per rederi. Det är mycket allvarligt för sjöfarten, säger Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot och medlem av kommunikationsutskottet.

Sveriges höjda farledsavgifter kommer inte enbart påverka utrikeshandeln. Avgifterna riskerar också att i förlängningen bidra till att minska kulturutbytet mellan våra länder då de indirekt fördyrar kommunikationerna.

- Våra två länder har en fantastisk gemensam historia. De djupa och utmärkta förbindelserna mellan våra två länder upprätthålls inte bara av politiker och diplomater, utan av den stora allmänheten som regelbundet besöker varandras länder. Det är viktigt att vi inte försvårar det utbytet genom att fördyra kommunikationerna på ett oproportionerligt sätt, säger Löfström.

Riksdagsledamot Mats Löfström har idag tillsammans med riksdagsledamöterna Wille Rydman, Ville Skinnari, Joakim Strand och Peter Östman sänt ett brev till sjöfartsverket gällande farledsavgifterna.

- Vi hoppas att Sverige ännu kan ompröva beslutet om att höja farledsavgifterna nästa år så att man inte försvårar för sjöfarten mellan Finland och Sverige, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00